Revisionskvalitet och följsamhet mot redovisningsreglering

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan

Sammanfattning: Syfte: Tidigare studier av följsamhet mot redovisningsreglering i såväl svensk kommunalsektor (se exempelvis Falkman & Tagesson 2008; Haraldsson & Tagesson 2014;Donatella med flera 2018) som kommunal sektor i andra länder (Verbruggen med flera2011) har försökt förklara redovisningsval utifrån olika mått på revisionskvalitet.Revisionskvalitet innebär i detta fall att revisorn har förmågan att upptäcka ochoberoendet att rapportera om brister i redovisningen (DeAngelo 1981). Vad tidigarestudier inte har gjort är att kontrollera för om revisorn faktiskt har anmärkt på någrabrister. Denna kunskapslucka försöker föreliggande uppsats att fylla genom en merförfinad kontrollvariabeluppsättning. Föreliggande uppsats försöker dessutom gå ettsteg längre än tidigare studier genom att skärskåda en av de mest använda proxyerna förrevisionskvalitet: anlitad revisionsbyrå. Viss litteratur från privat sektor pekar nämligenpå det inte bara finn skillnader mellan byråerna, utan även inom dem (Francis & Yu2009; Francis. Michas & Yu 2013). Föreliggande uppsats går således ett steg längre äntidigare studier av revisionskvalitet i kommunal sektor och inkorporerar även anlitatrevisionskontor i sin studie.Teori: Den teoretiska referensramen är skapad ur både agentteori, som förutsätternyttomaximerande individer och ett agent-principal-förhållande där det råderinformationsasymmetri mellan agenten och principalen (Jensen & Meckling 1976), ochinstitutionell teori, som förutsätter att organisationer är kraftigt påverkade av sinomgivning när de fattar beslut (Meyer & Rowan 1977; DiMaggio & Powell 1983).Utifrån båda dessa teorier härrör uppsatsen sina två hypoteser: H1. Anlitadrevisionsbyrå påverkar kommunernas följsamhet gentemot redovisningsregleringen ochH2. Anlitat revisionskontor påverkar kommunernas följsamhet gentemotredovisningsregleringenMetod: För att undersöka om de samband som hypoteserna förutsätter genomförs en multipelregressionsanalys, där den beroende variabeln är ett följsamhetsindex över hur välkommunerna lämnar de tilläggsupplysningar de enligt lagen om kommunal redovisningoch Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer skall lämna. Utöver dessavariabler innehåller regressionsanalysen flera kontrollvariabler. Den viktigaste blanddessa kontrollvariabler är en variabel för om de sakkunniga revisorerna faktiskt anmärktpå brister bland tilläggsupplysnigarna. Denna variabel är vad som utmärkerföreliggande uppsats från tidigare studier. Bland variablerna för byrå respektive kontorfanns det ganska stora bortfall. En bortfallsanalys indikerade dock att det inte fannsnågra signifikanta skillnader mellan de kommuner som ingick och de som föll bort.Eftersom det bortfallet var mycket större för kontor än byrå skapades två olika delar avanalysen. Dessa kallades studie ett, där kontor inte var med som variabel, respektivestudie två, där kontoren ingick.Resultat: Studie ett gav stöd för att anlitad revisionsbyrå påverkar följsamheten gentemotredovisningsreglering, vilket är i linje med tidigare studiers resultat (se exempelvisDonatella med flera 2018). Genom att ha kontrollerat för faktiskt anmärkning frånrevisorn har emellertid föreliggande uppsats tillfört tydligare och starkare resultat för attdenna hypotes stammer. Studie två hade problem med multikollinearitet, samvariationmellan de oberoende varaiblerna, vilket gör att dess resultat är något osäkert. Det gårdock att utrycka sig på så sätt att föreliggande uppsats ger ett initialt stöd för att hypotestvå, att anlitat kontor påverkar följsamheten, stämmer. Detta något indikativa resultat ärsåledes inte helt övertydande, men kan ändå sägas ge stöd för att framtida forskningborde undersöka revisionsutföraren på en lägre nivå än endast byrå.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)