Arbetsmiljöbrottet 3 kap 10 § Brb - En resa i lagstiftningens anda

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska fakulteten; Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Summary Due to increasing media reports regarding work-related accidents I have not been able to remain oblivious to these issues and have developed an interest in how they are regulated under Swedish law. This thesis has its basis in investigating work environment crime (arbetsmiljöbrott) since its induction into the Swedish penal code up until today. The main purpose of the thesis is to analyze to what extent the legislator’s intentions have been fulfilled. This will be done by first reviewing the legislation from a purely legal perspective where different issues will be discussed such as causality and the problems associated with finding a culpable physical person within a legal entity. The thesis has a criminological, sociology of law method and is largely based on a report from the Swedish Work Environment Authority. The thesis will then review the legislator’s original intentions and the way the authorities have dealt with the work environment crime. This will be presented through statistics, internal governmental work, studies etc. Corporate fines (företagsbot) will also be discussed as an alternative to the current work environment crime. In the final part before the analysis I will cover the criticism that has arisen toward the labor environment crime. First I will present two modules that legal scholars generally use to regulate the work environment crime. The benefits and disadvantages of this regulation will be presented, and in conclusion I will present the internal criticism the authorities have had and how they have worked to solve the problems regarding work environment crime. In my analysis I have attempted to discuss the legislation and its effects, but I have also examined alternatives such as corporate fines. Thereafter I draw my conclusion that the legislator’s original intentions have largely not been fulfilled; however criminalization should still remain and the work of the authorities has improved. Sammanfattning Med alltmer medierapportering om olycksfall på arbetet har jag inte kunnat undgå att uppmärksamma detta och därmed blivit intresserad av hur det här regleras i Sverige. Detta arbete har som utgångspunkt att utreda arbetsmiljöbrottet sedan dess tillkomst och fram till idag. Syftet är att reda ut hur lagstiftarens intentioner uppfyllts. Det här görs genom att först gå igenom lagstiftningen rent juridiskt där olika problemområde behandlas, som kausalitet och det faktum att det rör sig om att hitta en straffbar fysisk person bland juridiska personer. Arbetet har en kriminologisk, rättssociologisk metod och utgår mycket från en rapport av Arbetsmiljöverket. Arbetet rör sig sedan vidare mot att betrakta de intentioner som lagstiftaren haft och hur sedan myndigheter har behandlat arbetsmiljöbrottet. Det presenteras genom statistik, internt myndighetsarbete, studier etc. Här behandlas även företagsbot som alternativ till arbetsmiljöbrottet. Slutligen innan analysen behandlar jag kritiken mot arbetsmiljöbrottet. Först presenterar jag de två olika modeller som rättsvetenskapen brukar använda sig av för att reglera arbetsmiljöbrottet. Därefter redovisas fördelarna och nackdelarna med regleringen. Avslutningsvis så presenterar jag den interna kritiken hos myndigheterna och hur de jobbat för att lösa problemen kring arbetsmiljöbrottet. I min analys har jag försökt diskutera lagstiftningen och dess effekt men även alternativ som företagsbot. Därefter dras min slutsats om att intentionerna till stor del inte uppfyllts, men att det är en kriminalisering som bör vara kvar och att myndigheternas arbete har förbättrats.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)