ERFARENHETER FRÅN ARBETSTERAPEUTISK BEHANDLING FÖR PERSONER MED UTMATTNINGSSYNDROM – KVALITATIV INTERVJUSTUDIE

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Sammanfattning: Bakgrund Utmattningssyndrom till följd av psykisk ohälsa är ett stort växande problem i dagens samhälle, vilket bidrar till sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa. Denna patientgrupp förblir ofta i lång rehabilitering. Ingen tidigare studie har genomförts för den arbetsterapeutiska basbehandlingen som är unik då det inte finns någon likadan verksamhet i Västra Götalandsregionen. Psykiatrimottagningen utmattningssyndrom (PMU) och dess verksamhet finns för att hjälpa patienterna genom sin rehabilitering, detta genom gruppinterventioner som består av både teori och praktik. Behandlingen grundar sig i bland annat ReDO metoden och ValMO modellen där fokus är att finna vardagsbalans och ett hållbart aktivitetsmönster. Syfte Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av den arbetsterapeutiska basbehandlingen för personer med utmattningssyndrom på PMU. Metod Studien genomfördes i en kvalitativ form med fem individuella intervjuer, med patienter som har erfarenheter från den arbetsterapeutiska basbehandlingen på PMU. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ur analysen framkommer fem kategorier: Gemenskap och tillhörighet, Framgångsfaktorer i tillfrisknandet, Möta tankar och utmaningar, Förändringar i vardagen och Behov av uppföljning. Det framkom upp till tre underkategorier under varje kategori. Patienterna som deltagit i studien har mestadels positiva erfarenheter från behandlingen. Inte minst från det stöd och tillhörighet dem känner i samband med gruppbehandlingen, men också all ny kunskap behandlingen genererat genom all teori och praktik som deltagarna fått med sig. Slutsats Det som utmärks under studiens gång är den gemenskap och stöd som erhållits genom gruppbehandlingarna, samt arbetsterapins olika praktiska och teoretiska moment, som hjälpt patienterna att få nya insikter som bidragit till ett förändrat beteende. Patienternas erfarenheter var mestadels positiva, dock efterfrågas ytterligare stöd och till viss del mer individanpassad behandling. Patienterna vill känna meningsfullhet i aktiviteterna för att lättare kunna ta till sig syftet samt för att kunna applicera det i sin egen vardag. Övningarna på arbetsterapin bör därför anpassas något mer efter tycke och intresse.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)