K2 eller K3? En kvantitativ studie som undersöker samband mellan soliditet, omsättningstillväxt och branschtillhörighet hos mindre onoterade företag och deras benägenhet att frivilligt tillämpa K3

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: I Sverige kan mindre onoterade företag välja mellan att tillämpa det regelbaserade redovisningsregelverket K2 och det principbaserade regelverket K3. K3 har ett användarperspektiv som gör att det lämpar sig bättre som beslutsunderlag för företagets intressenter, men är samtidigt mer komplicerat och resurskrävande, varför en avvägning mellan kostnad och nytta måste göras. Bokföringsnämnden arbetar sedan 2020 med att begränsa användningen av K2, genom att se över nuvarande gränsvärden. Det finns en ambition om att valet av regelverk bör styras av verksamhetens komplexitet. Syfte: Syftet med studien är dels att kartlägga fördelningen mellan företag som tillämpar K2 och K3 och dels att undersöka om det finns ett samband mellan vilket regelverk som tillämpas och historisk soliditet, omsättningstillväxt och branschtillhörighet. Avgränsningar: I studien ingår mindre onoterade företag som har möjlighet att välja mellan regelverken K2 och K3. Ytterligare avgränsningar har dock gjorts, vilka medfört att mikrobolag och företag som ingår i koncern uteslutits ur studien. Metod: Studien är kvantitativ och har utförts med en deduktiv ansats. Data till studien inhämtades från Retriever Business, vilken sedermera användes för att ta fram deskriptiv statistik och utföra statistiska analyser, däribland logistisk regressionsanalys i syfte att kartlägga samband mellan variabler och val av redovisningsregelverk. Årsredovisningar inhämtades från samma källa för att kunna avgöra vilket regelverk företagen i stickprovet tillämpade. Resultat och slutsatser: Bland företagen i stickprovet var det 17,2 % som frivilligt tillämpade K3. Vi fann ett mycket svagt negativt samband mellan soliditet och frivillig tillämpning av K3, ett svagt negativt samband mellan omsättningstillväxt och frivillig tillämpning av K3 samt ett positivt samband mellan branscher med högre andel immateriella tillgångar och frivillig tillämpning av K3. Förslag till fortsatt forskning: Det finns behov av mer forskning gällande sambandet mellan soliditet och omsättningstillväxt och frivillig tillämpning av K3. Forskning skulle också kunna bedrivas utifrån företag som nyligen gjort ett byte från K2 till K3, i syfte att identifiera variabler som påverkat bytet. Intervjustudier skulle kunna genomföras för att identifiera faktorer som påverkar verksamhetens komplexitet, vilket skulle kunna ligga till grund för Bokföringsnämndens arbete med gränsvärdena för K2 och K3.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)