Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats : Faktorer som påverkar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Trafik och logistik; KTH/Trafik och logistik

Författare: Mitzie Molin; Malin Österlind; [2012]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

I Sverige används nollvisionen som strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. Nollvisionen innebär att människor inte ska dödas eller skadas i vägtrafiken då det anses oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. För att förhindra olyckor vidtas åtgärder, men hänsyn måste tas till att människor gör misstag varför också nollvisionen accepterar olyckor men inte sådana som leder till allvarliga personskador eller död.

Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön då de i regel är mindre utrymmeskrävande än traditionella trafikplatser såsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation påverkar trafiksäkerheten är påtaglig. De förekommer vanligen i tätortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna få stora konsekvenser. Enligt konsultföretaget WSP förekommer personskadeolyckor i denna typ av trafikplatser vilket även stöds av statistik från STRADA.

Detta projekt syftar till att få en ökad förståelse för hur utformningen av en trafikplats med överliggande cirkulation påverkar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Då olyckor förekommer, som nämndes

ovan, studeras närmare i detalj varför de kan tänkas inträffa. Fyra platser har valts till studien;

Sofielundsplan, Stockholm

Lindhagensplan, Stockholm

Emausmotet, Västerås

Skallbergsmotet, Västerås

Dessa trafikplatser har valts ut för djupstudier med avseende på lokalisering, utformning, geometriska faktorer, trafikflöden och vilka olyckor som förekommer.

För att kunna analysera platserna krävs data, vilket WSP till viss del tillhandahåller. Olycksstatistik från STRADA, från perioden 2006-01-01

2010-12-31, har sammanfattats och är till stor hjälp. Kompletteringar krävs med avseende på trafikflöden, siktförhållanden och hastigheter, vilka alla samlas in manuellt. Trafikflöden räknas under morgonens rusningstimme under perioder om fem minuter vilka sedan räknas om till dygnstrafik, ÅDT. Vad gäller siktförhållanden mäts avståndet från konfliktpunkt till den punkt där god sikt uppnås. Hastighet innan, efter och i cirkulationsplatsen noteras vid platsbesök. Med hjälp av insamlad data söks samband med regressionsmodeller mellan dessa parametrar och antalet olyckor.

Från olycksstatistiken studeras endast olyckor med oskyddade trafikanter samt upphinnandeolyckor. De sistnämnda har valt att inkluderas med teorin att oskyddade trafikanter kan vara indirekt involverade i dessa olyckor med tanke på bilisters väjningsplikt vid övergångsställe vilket kan leda till plötsliga inbromsningar.

Analysen visar att flera av de olyckor som inträffat med oskyddade trafikanter beror på att någon inblandad part har kört eller gått mot rött. Detta kan bero på

otydliga trafiksignaler såsom "släckta"

gångsignaler eller på dålig sikt. Trots att regressionsanalyserna inte visar på några tydliga samband kan konstateras att ett flertal olyckor inträffat på tillfarter där motorfordon kommer från höghastighetsmiljöer. Vid platsbesök upplevdes både siktförhållande samt vägvisning som bristfällig. Sikten i trafikplatserna varierar för de olika till- och frånfarterna då vissa av dem exempelvis har räcken, stänkskydd och/eller geometriska förutsättningar som begränsar sikten. Även vägvisningen varierar i kvalitet då vissa tillfarter har försetts med moderna skyltar som tydligt markerar cirkulationsplats medan andra har äldre vägvisning där detta inte är lika tydligt.

 

Till sist konstateras att tydlighet är viktigt för att kunna hålla en hög trafiksäkerhet i trafikplatser med överliggande cirkulation. Lättolkad vägvisning och goda siktförhållanden bör därför prioriteras vid utformningen. På de platser där signalreglering förekommer rekommenderas att antingen ha ett traditionellt bevakat övergångsställe, det vill säga att signalen ständigt är tänd, eller ett traditionellt

2

 

obevakat. "Släckt" signal upplevs inte som en säker lösning trots att denna ska ge oskyddade trafikanter en

säker passage som annars kan kännas svår.

Att hitta en generell lösning som passar alla trafikplatser med överliggande cirkulation går antagligen inte då varje enskild trafikplats har olika förutsättningar vad gäller exempelvis flöden, lokalisering, storlek och därmed hastighet, samt andra utformningsdetaljer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)