Alarm och turbulens sätter ramarna : En framinganalys av Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet nyhetsrapportering av Covid-19-vaccin under mars 2021

Sammanfattning: Coronaviruset utbröt i den kinesiska staden Wuhan i slutet av 2019 och spred sig sedan vidare till övriga världen under 2020. I takt med att viruset muterat och spridits över samtliga kontinenter har mediebevakningen accelererat. I samband med att Sverige vid årsskiftet 2020/2021 fick tillgång till vaccin och började vaccinera befolkningen har också vaccinfrågan för Covid-19 blivit högst aktuell i nyhetsrapporteringen. Sedan läkemedelsföretagens forskningsframsteg gett hopp om ett vaccin på världsmarknaden har rapporteringen fokuserat kring framtagandet och distributionen av vaccin. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra svenska dags- och kvällstidningar, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet, har gestaltat frågan kring vaccin covid-19 under tidsperioden 1 mars till och med 31 mars 2021. Studiens frågeställningar inkluderar också en jämförelse de utvalda mediernas rapportering samt hur spänningsförhållanden och alarmism skildras under tidsperioden för vår studie. Det teoretiska ramverket utgår från gestaltningsteorin, krisjournalistik och teorin om medielogik. Vi har använt oss av en kvalitativ framinganalys med vissa kvantitativa inslag som metod genom att undersöka 100 utvalda artiklar från tryckt svensk dags- och kvällspress inom ämnet covid-19-vaccin. Sammantaget visar studiens resultat att gestaltningen av vaccinering mot covid-19 i dags- och kvällspress fokuserade på konflikt, ansvar och lägesrapportering med myndighetsföreträdare som huvudsaklig aktör. Rapporteringen var övergripande negativ och turbulent i sitt slag och behandlade ämnen som fokuserade på problem och negativa konsekvenser av händelser och företeelser kopplade till vaccin. Centralt i rapporteringen var Astra Zenecas vaccin, återkommande ämnen var exportfrågor, biverkningar, vaccinmål och tillgång på vaccin. Tonläge, struktur, bildspråk och spekulation bidrog till att det i det empiriska materialet gick att upptäcka alarmistiska budskap.