Kan Coronakrisen främja en mer hållbar livsstil? : En studie om individers konsumtions- och transportvanor före och under krisen samt förväntningar inför framtiden

Detta är en Kandidat-uppsats från Jönköping University/HLK, Globala studier

Sammanfattning: Studien fokuserade på människors uppfattningar kring förändrade konsumtions- och transportvanor för att se om kortsiktiga förändringar i vardagliga vanor gjorda under Covid-19, även pålång sikt kan påverka och förändra individers livsstilsvanor. Syftet med studien var att undersöka vilka vardagliga anpassningar människor gör under Covid-19 krisen och se om det leder till mer hållbara beteenden som människor tror de kommer fortsätta med även efter krisen. En enkätundersökning utgjorde grunden för studiens datainsamling och totalt medverkade 106 respondenter. Studiens datamaterial analyserades med the scale effect och the composition effect. Studien förhöll sig i analysen även till två strategier, en svag och en stark, för att diskutera hållbarkonsumtion. Resultatet visar att (1) majoriteten av respondenterna arbetade färre antal timmarunder Covid-19 jämfört med före, (2) majoriteten ställde sig positivt till digitala möten, (3) måltiderköpta på eller från en restaurang minskade i samband med den minskade arbetstiden, (4), större konsumtionsmängder minskade generellt i de olika inkomstgrupperna men störst minskningsågs hos gruppen med högre månadsinkomst. Respondenterna med minst antal arbetstimmari april hade ökat sin konsumtionsmängd men även antalet personer under Covid-19, (5) respondenterna med lägst månadsinkomst åkte mindre bil jämfört med respondenterna som hade en högre inkomst. Slutligen, (6) spenderade en klar majoritet under en timme på kollektivtrafiken under Covid-19, där en andel av respondenterna motiverade en rädsla för att bli smittad och att sysselsättningen skedde hemifrån. Studien kan möjligen argumentera för att vardagliga anpassningar gjorda under Covid-19, såsom digitala möten och att arbeta färre timmar, skulle kunna främja ett mer hållbart beteende gällande konsumtion- och transportvanor. Detta motiveras med respondenternas egna uppfattningar av att färre spontanköp gjorts under Covid-19 då vistelse i butiker och på shoppingcenter minskade, färre bilresor till och från destinationer skett samt att behovet av att köpa eller beställa lunch och middagar från en restaurang minskat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)