Jämställdhetens paradox : En diskursanalys av hur SD och NMR använder jämställdhet i sin politiska retorik

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för samhällsstudier (SS)

Sammanfattning: Denna studie avser undersöka Sverigedemokraternas (SD) och Nordiska motståndsrörelsens (NMR) användning av jämställdhet, utifrån hur de skriver om jämställdhet, nation, kön, feminism, familjepolitik och/eller hbtq-frågor. Studien är komparativ och jämför NMR:s och SD:s sätt att använda jämställdhet i sin politiska retorik. För det används diskursanalytisk metod och empirin består av partiprogram och artiklar från vardera parti. Den teoretiska ansatsen utgår från jämställdhet, svenskhet, familj och heteronormativitet. Min analys av materialet visar att det finns både likheter och skillnader vad gäller SD:s och NMR:s sätt att skriva om jämställdhet kopplat till kön, hbtq och familj, men att deras retorik kring jämställdhet ändå utgår från samma kärna. Skillnader finns i att NMR inte använder begreppet jämställdhet i lika stor utsträckning som SD vad gäller att beskriva sin egen politik. SD:s sätt att skriva om jämställdhet i relation till sin egen politik gör jämställdheten till en fråga som främst berör kvinnor, trots att de uttrycker att de anser att jämställdhet ska handla om både män och kvinnor, medan NMR i större utsträckning skriver om män. Båda partier kopplar jämställdheten som något svenskt eller nordiskt, för att sedan ställa det i motsats till de icke-svenska, eller invandrarna, som icke jämställda – här blir jämställdheten en tillgång. Samtidigt ser de också feminism och genusvetenskap som problem för samhället, främst i form av att den splittrar familjen som grund. Detta skapar en dubbelhet i hur de använder jämställdhet, där hotet mot det svenska samhället kommer både inifrån och utifrån Sverige.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)