En effektutvärdering av Skogsstyrelsens arbete med objektvis rådgivning avseende hyggesfritt skogsbruk

Sammanfattning: Den skogspolitik som infördes år 1993 innebar upprättandet av två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål. Förändringen innebar också en omläggning av de skogspolitiska medlen för ett nå målen. Lagen som tidigare bestått av betydande detaljregleringar fick stå tillbaka för mjuka styrmedel som rådgivning, information och kunskapsspridning. De nya målen innefattar att öka arealer där hyggesfritt skogsbruk bedrivs för att få ett variationsrikt landskap samt en ökad variation av skogsskötselmetoder. Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen arbetat med hyggesfritt skogsbruk i projektform sedan 2005. Inför 2018 har de fått ökat anslag för utveckling och arbete med bl.a. rådgivningsverksamheten i projektet. Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Skogsstyrelsen och är en del i arbetet att utvärdera och utveckla arbetet med objektvis rådgivning i fält. Studien baseras på en enkätundersökning som skickades ut till prioriterade målgrupper som medverkat vid rådgivning avseende hyggesfritt skogsbruk under perioden 2014 – 2016. Resultaten visar att rådgivning håller hög kvalitet och att deltagarna i stor utsträckning omsätter kunskaper och råd i praktisk handling. Samtliga målgrupper gav rådgivningen ett högt betyg och bidragande faktorer har bl.a. varit ett bra bemötande från skogskonsulenten och möjligheten att träffas i fält och diskutera. Rådgivning leder i hög utsträckning till större förståelse, högre motivation och att deltagarna till stor del känner att de besitter tillräcklig kunskap att utföra eller beställa hyggesfria skötselåtgärder. Rådgivningskvittot utgör ett bra komplement till rådgivning och kan göra skillnad eftersom det är ett användbart verktyg för både skogsägare och yrkesverksamma.