Revisorns oberoende i Sverige och inom EU 1990-2010 – En analys av regleringar och diskussionen kring arvoden, rotation och revisions- och icke revisionsrelaterade tjänster

Sammanfattning: På senare år har världen skakats av den ena redovisningsskandalen efter den andra, vilket har gjort att förtroendet för revisorn och revisionsverksamheten har ifrågasatts. Att en revisor ska agera professionellt är kanske en självklarhet, men kraven på revisionens kvalitet ökar kontinuerligt i takt med att omgivningen och näringslivet blir allt mer komplext, samt att behovet av mer tillförlitlig information till företagens olika intressenter ökar. Att en revisor inte är i beroendeställning till någon av intressenterna i en organisation är otroligt viktigt för att de olika intressenterna ska kunna lita på den revisionsrapport som sedan är till underlag för många av de beslut som rör företaget. Detta blir mer och mer problematiskt då många av revisionsbyråerna nuförtiden även erbjuder konsulttjänster till de företag som de reviderar. Diskussionen begränsas inte bara till Sverige då det i Sverige finns ett antal lagar och regleringar som har föranletts av EU. EU-kommissionären Michel Barnier anser att rollen som revisor måste förändras och i EU-kommissionens grönbok: Revisionspolitik: Lärdomar från krisen, finns flera förslag på reformer som ska stärka förtroendet i branschen och framförallt revisorernas oberoende. Redan 1996 var oberoendet i stort fokus när kommissionen gav ut grönboken med titeln: Roll, ställning och ansvar för revisorer som utför lagstadgad revision inom unionen. Utvecklingen i revisionsbranschen inom EU och även i Sverige har sedan dess förändrats ordentligt och flera av regelverken som instiftats har haft revisorns oberoende som bakgrund. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur regleringar och diskussionen kring revisorns oberoende har utvecklats i Sverige och inom EU, och hur EU-kommissionens grönböcker (1996 och 2010) har influerat denna utveckling. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi fördjupat oss i de två grönböcker vi ovan nämnt. Empiriskt har vi sett över aktuella remisser, utfört en artikelstudie, en enkätundersökning samt ett flertal personliga intervjuer. Vår uppsats bygger främst på vår primärdata insamlad från fyra respondenter. Samtliga respondenter besitter stor kunskap gällande oberoendefrågor och dess utveckling inom EU och i Sverige. Genom att ha analyserat teori och empiri har vi kommit fram till att EU:s historiska utveckling kring revisorers oberoende har stor påverkan på det svenska synsättet och regelverket. Samtliga av våra respondenter, liksom vi, ställer sig kritiska till de nya reformerna som presenteras i grönboken 2010. En situation där revisorsrollen skulle bli en lagstadgad inspektion, ställer vi oss ytterst tveksamma till.