Revisorns kunskapsbas : vilka kunskaper har och använder en revisor i revisionsprocessen?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Kristianstad/Sektionen för hälsa och samhälle

Sammanfattning: Revisorn har ett viktigt förtroendeuppdrag i dagens samhälle. Detta eftersom revisorns roll är att kvalitetssäkra informationen i de finanisella rapporterna, som samhället erhåller från affärsmarknaden. En förutsättning till att revisorn ska kunna bibehålla detta uppdrag är att revisionen håller god kvalité, men för att detta ska vara möjligt är det viktigt att revisorn besitter de kunskaper som krävs i revisionsprocessen. Tidigare forskning tyder på att revisorns kunskapsbas är svårdefinerad, eftersom revisorns yrkesutövning kräver ett flertal kunskaper inom olika kunskapsområden. Därför syftar denna forskning till att beskriva och utforska vilka kunskaper en revisor har och använder sig av. Genom att tillämpa en positivistisk forskningsfilosofi och ett ekletiskt förhållningssätt har en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Webbenkäten har riktats mot auktoriserade revisorer i Sverige med syftet att undersöka den svårdefinerade kunskapsbasen som tillämpas i revisionsprocessens tre faser som beskrivs av Broberg (2013). För att testa revisorns kunskapsbas empiriskt har 32 kunskaper och förmågor identiferats utifrån tidigare forskning och tillämpats som svarsalterantiv i enkätundersökningen, som besvarades av totalt 116 auktoriserade revisorer. Resulatet av de genomförda analystesterna visade att de 32 kunskaperna och förmågorna är tillämpliga genom hela revisionsprocessen och kan grupperas i totalt elva komponenter. En viktig slutsats är att kunskaperna och förmågorna spelar olika roller i respektive revisionsfas, eftersom de ger mer eller mindre förklaring till de arbetsuppgifter som revisorn utför i olika delar i revisionsprocessen. En ytterligare slutsats är att de identiferade kunskaperna och förmågorna enbart omfattar en del av de faktorer som ingår i revisorns kunskapsbas. Genom att undersöka vilka andra faktorer som tillämpas av revisorn, kan framtida forskningar erhålla en mer övergripande och helhetsbild av revisorns kunskapsbas. Med utgångspunkt i forskningsfrågan har studien bidragit med en förtydligande beskrivning av den svårdefinerade kunskapsbasen som revisorn innehar. Forskningen kan även fungera som en riktlinje för de kunskaper som nyexaminerade studenter behöver besitta för att leva upp till arbetsmarknadens krav, samt hjälpmedel för högskoleinstitut vid utformningen av kursplaner och målsättningar.  Nyckelord: Revision, kunskap, kunskapsbas, förmåga, revisionsprocessen, komponenter. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)