Kan ett datoriserat arbetspsykologiskt UPP-test genomskåda skönmålning? : resultaten är inte så optimistiska

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier

Sammanfattning:

Skönmålning i personlighetstest, vilka ofta används som urvalsmetod vid rekrytering är ett stort problem. Skönmålade svar och orealistiska resultat kan leda till felaktiga beslut och misslyckade rekryteringar. Detta examensarbete var skrivet inom ramen för ett forskningsprojekt "Studier avseende ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test Understanding Personal Potential (UPP)". UPP-testets konstruktör hävdar att testet reducerar över 90% av effekten av skönmålning (Sjöberg, 2015). Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om UPP-testet kan genomskåda skönmålning. Studien hade en experimentell design och genomfördes 2011-2012. Av 60 personer som rekryterades till studien genomförde 48 UPP-testet vid två tillfällen; majoriteten var studenter i kursen Human Factors ur ett individperspektiv vid Högskolan Väst. Vid första testtillfället uppmanades deltagarna att svara ärligt på testets frågor. Vid andra testtillfället var uppgiften att försöka framställa sig själva så bra som möjligt för att kunna få sitt drömjobb. Ett beroende t-test användes för att mäta medelvärdesskillnader i samtliga skalor mellan dessa två tillfällen. Resultatet visade att UPP-testet inte klarade av att korrigera skönmålning på ett effektivt sätt. I 15 av 24 skalor hade medelvärdesskillnader mellan poängvärdena från det första och det andra tillfället en stor eller måttlig effekt d. Resultaten är svåra att diskutera i förhållande till tidigare forskning, eftersom tidigare studier om UPP-testet inte har genomgått en kollegial granskning (eng. peer review) och ofta är svårtolkade. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om alternativa sätt att "komma åt" skönmålningsproblemet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)