En (tro)värdig skyddsgrund? Om migrationsdomstolarnas trovärdighetsbedömningar i asylmål med sexuell läggning som skyddsgrund

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska fakulteten; Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Enligt svensk rätt har den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin faktiska eller tillskrivna sexuella läggning rätt att erhålla flyktingstatus. Många asylsökanden har svårt för att ta fram tillräckligt med skriftligt underlag för att asyl ska kunna beviljas. För att sökandens muntliga utsaga ska kunna ligga till grund för bedömningen, måste den framstå som trovärdig och sannolik, varför trovärdighetsbedömningar kommit att utgöra en central del av asylprocessen. Bedömningarna har dock utstått betydande kritik som främst riktar sig mot att bevisvärderingen verkar grundas på subjektiva eller fördomsfulla antaganden. Uppsatsen syftar till att undersöka och redogöra för hur gällande rätt ser ut, både i teorin och i praktiken. Ramarna för hur trovärdighetsbedömningarna ska gå till är inte reglerade i lag, utan vägledande bedömningskriterier har utarbetats i både internationell och svensk rätt. Kriterierna utgår från en bedömning av sökandens allmänna trovärdighet, och innefattar bland annat bedömning av utsagans detaljrikedom, oföränderlighet och motstridigheter. Vad gäller trovärdighetsbedömningar avseende den sökandes sexuella läggning, har särskilda riktlinjer utarbetats med fokus på den sökandes känslor och upplevelser. I denna bedömning ska beslutsfattaren särskilt lägga fokus på hur väl den asylsökande redogjort för sin inre process och upplevelser kopplade till skam och skuld. I uppsatsen presenteras en rättsfallsanalys av migrationsdomstolarna som syftar till att illustrera bedömningskriteriernas faktiska tillämpning. Av analysen förefaller det tydligt att de kriterier som ska fylla en vägledande funktion, i själva verket är för vagt utformade för att uppnå sitt syfte. Migrationsdomstolarnas bedömningar saknar således förutsebarhet. Det lämnas stort utrymme för beslutsfattaren att i det enskilda fallet utgå från egna uppfattningar, vilket i sin tur innebär risk för bedömningar präglade av fördomar och stereotypa uppfattningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)