Att undervisa elever i lässvårighet : En litteraturöversikt om undervisningsmetoder som hjälper och/eller förebygger för elever i lässvårighet i årskurs 4–6

Sammanfattning: Lässvårighet kan definieras på olika sätt och definitionen av lässvårigheter i denna litteraturöversikt riktar fokus mot elever som av någon orsak riskerar att inte nå kunskapskraven för läsning i svenska i årskurs 6.  För att lärare ska ha möjlighet att hjälpa elever i lässvårighet och/eller förebygga lässvårigheter lyfter forskning fram användbara undervisningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning har visat om användbarheten för olika framgångsrika undervisningsmetoder kopplat till elever i lässvårighet. Syftet är även att undersöka vilka undervisningsmetoder som kan förebygga lässvårigheter. I litteratursökningen har databasen ERIC och söktjänsterna Primo och SwePub använts för att få fram användbara publikationer.  Materialet som har använts i denna studie är internationella och nationella vetenskapliga publikationer. Resultatet presenterar vilka undervisningsmetoder som har haft särskilt positiva effekter på elevers läsutveckling. De undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är: undervisning om lässtrategier, samtal om texter, individuell anpassning av undervisning, att läsa tillsammans och att läsa en text upprepade gånger. Genom undervisning med någon av ovanstående undervisningsmetoder kan läraren förebygga lässvårigheter och/eller hjälpa elever i lässvårighet. Utmaningen med läsundervisningen kan vara att tillämpa de undervisningsmetoder som forskning lyfter fram som användbara när elever undviker läsning. Eftersom läraren då först behöver hitta ett sätt att få eleven att vilja utveckla sin läsning för att sedan kunna tillämpa undervisningsmetoderna. Läsundervisning ska utgå från varje elevs tidigare kunskaper och erfarenheter. Med hjälp av ett diagnostiskt arbetssätt där läraren planerat och strukturerat läsundervisningen, ökar elevernas möjligheter till att utveckla läskompetens.