Lärares tankar om litteraturläsning och litteratursamtal i skolan : En intervjuundersökning med fyra lärare i grundskolans tidigare år

Sammanfattning: Svenska elevers läsförmåga har försämrats sedan mitten på 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och använda olika lässtrategier har minskat kraftigt och andelen elever som räknas som svaga läsare har ökat med fem procentenheter på tre år. I intervjuer säger några lärare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjälpa eleverna att utveckla dessa lässtrategier. En annan lärare säger att hon inte vill förstöra elevernas rena läsupplevelse genom att få eleverna att samtala om de skönlitterära texter de läser. Samtidigt får lärare mindre tid till lektionsplanering och även detta säger lärarna påverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen. Sammantaget ger resultatet ett litet underlag till att diskutera var förklaringen kan sökas till varför svenska skolelevers läsförmåga försämras – lärarna känner inte att de kan använda sig av skönlitteratur i undervisningen eftersom de inte känner sig kompetenta nog att göra detta utan att förstöra läsupplevelsen för eleverna.