Särskil(j)d undervisningsgrupp. En studie om "en skola för alla" i praktiken.

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser på hur exkluderingen till särskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstämmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi använde oss av fyra frågeställningar: Är särskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad säger skolans styrdokument om särskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens särskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gäller för att en elev i svårigheter ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp. Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken Främja en god lärandemiljö står att ”det är viktigt att skolan skapar en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov” (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, så sker en ökning av särskiljande åtgärder. Vi visste att det fanns särskilda undervisningsgrupper i våra egna kommuner och ville då undersöka mer om hur och varför elever flyttas till särskilda undervisningsgrupper i en tid då talet om ”en skola för alla” är så framträdande. Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige där det finns två särskilda undervisningsgrupper, så kallade resursskolor, som ligger åtskilda från sina hemskolor. Vi gjorde en kvalitativ studie där vi intervjuade olika professioner inom skolorganisationen; skolchef, en politiker, två rektorer, en specialpedagog och två lärare. Vi ställde frågor om ”en skola för alla”, inkludering, exkludering, särskild undervisningsgrupp och studerade skolans olika styrdokument. Vi analyserade sedan vår empiri genom att relatera våra frågeställningar till intervjusvaren och jämföra med tidigare forskning. Vi har avgränsat vår undersökning till grundskolan. Resultat: Vår studie visade att ett inkluderande synsätt i arbetet med elever i behov av särskilt stöd inte genomsyrade undervisningen trots styrdokumentens intentioner. Vår undersökning bekräftade tidigare forskning att det kategoriska synsättet fortfarande har ett starkt fäste på alla nivåer i skolans organisation. Vi har konstaterat att skolan befinner sig i en svår situation eftersom undervisningen ska ske enligt styrdokumentens intention om inkludering, men den verklighet vi undersökt upplevde sig inte kunna undervisa inkluderande enligt styr-dokumenten, därför fortsätter man exkludera elever som inte kan anpassa sig till skolans normer.