DEN KOMMUNALA REVISIONSPROCESSEN

Sammanfattning: Bakgrund: För att granska den kommunala verksamheten är det viktigaste organet den kommunala revisionen, en revisionsfunktion som består av minst fem förtroendevalda revisorer och deras sakkunniga biträde. De förtroendevalda revisorerna ska fungera som ett demokratiskt kontrollinstrument, deras sakkunniga biträde fungerar således som ett professionellt stöd till revisionsgruppen. Trovärdigheten för svensk kommunal revision har ifrågasatts med bland annat de låga kompetenskraven, olika erfarenheter och den överhängande risken för politiska inflytanden. Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att kunna öka förståelsen för kommunal revision genom att beskriva hur de arbetar samt samspelar under revisionsprocessen för att uppnå en trovärdighet till den kommunala revisionen samt förklara vilken inverkan bakomliggande faktorer har på detta. Syftet besvaras genom att utreda följande frågor: Hur arbetar samt samspelar de förtroendevalda revisorer och deras biträdande sakkunnig under revisionsprocessen för att uppnå en trovärdighet till den kommunala revisionen? Vilken inverkan har bakomliggande faktorer på den kommunala revisionsprocessen? Metod: För att svara på studiens problemformulering har en kvalitativ metod tillämpats. Insamling av det empiriska materialet gjordes genom åtta semistrukturerade intervjuer, respondenterna är två förtroendevalda revisorer från tre kommuners revisionsgrupper och deras biträdande sakkunnig. Analys och slutsats: De förtroendevalda samt deras biträdande sakkunnig styrs i hög grad av skriften god revisionssed. Trots det skiljde de sig åt mellan hur de olika kommunerna arbetade och samspelade under den kommunala revisionsprocessen. Gränsen mellan ett bra samspel och att hota oberoendet är subtil därför sker inte allt för mycket kommunikation mellan de två parterna under revisionsprocessen. Budgetramen har en inverkan på den kommunala revisionsprocessen genom att granskningar får skjutas upp alternativt nekas något som kan antas minska trovärdigheten. En högre ålder och längre erfarenheten ökar kompetensen hos det sakkunniga biträdet och arbetet blir mer effektivare men personen kan också uppfattas som mer auktoritär vilket skadar samspelet och således trovärdigheten för processen.