Bistånd och dess effekt på ekonomisk tillväxt

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Nationalekonomiska institutionen

Sammanfattning: Den här uppsatsen undersöker vilken effekt mottaget bistånd har på den ekonomiska tillväxten. Detta görs genom en sammanställning över tidigare forskning inom området, samt med hjälp av enklare tester för att undersöka biståndseffektiviteten betingat på olika faktorer. Det visar sig att bistånd är beroende av att det finns en av bistånd oberoende miljö i landet som främjar ekonomisk tillväxt, då bistånd jobbar som en accelerator snarare än en skapare av tillväxt. Att ett lands korruption skulle ha någon inverkan på hur effektivt biståndet är till att skapa tillväxt går inte att visa, och det går inte heller med säkerhet säga att högre ekonomisk frihet bidrar till att öka biståndseffektiviteten. Mängden bistånd som ett land kan absorbera effektivt visar sig bero på dess CPIA-värde. CPIA står för Country Policy and Institutional Assessment, och är ett mått som används för att ranka länder utifrån fyra kriterier: Ekonomisk förvaltning, politiska strukturer, policys för integration och rättvisa, samt institutioner och förvaltning av offentlig sektor. CPIA kan anta ett värde mellan ett och sex, där sex är bäst, och den mängd bistånd som ett genomsnittligt land kan absorbera, i procent av dess BNP, är ungefär dess CPIA-värde gånger 2,5. I länder med högre CPIA-värde finns det alltså bättre förutsättningar för att ta tillvara och effektivt utnyttja erhållet bistånd.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)