Skörd av rödklöverfrö : hur mycket frö spills vid tröskningen?

Sammanfattning: Detta examensarbete berör problematiken gällande skörd av rödklöverfrö. Bakgrunden till arbetet är att det 2012 och 2013 gavs indikationer på att svenska rödklöverfröodlare spiller betydande delar av skörden i samband med skörd (25-180 kg/ha). Därför ansågs det viktigt att gå vidare och försöka fastställa hur mycket rödklöverfrö som spills under skördemomentet. Under våren 2014 beslutades det därför att nya försök skulle göras under kommande höst. Målet med arbetet har varit att mäta spillet på de fyra gårdar som är delaktiga i försöket och genom detta belysa hur mycket tröskhastigheten påverkar spillet. Rödklöverfrö odlas i de södra delarna av Sverige. Den nordliga odlingsgränsen kan sägas gå söder om en linje mellan Uppsala och Karlstad. I Sverige odlas både diploid och tetraploid klöver av medelsen och sen sort. Eftersom fröskörden endast kan användas som utsäde är det av stor vikt att utsädet uppnår kvalitetskriterierna. De två saker som avgör om skörden blir godkänd eller inte är renheten gällande andra frön samt grobarheten på fröerna. Vid skörd är de tetraploida sorterna känsligare än de diploida. Detta tros bero på att det tetraploida fröet har en tusenkornvikt som är hela 50 % större. Vid skörd finns det i huvudsak tre olika metoder att välja mellan. Klövern kan avdödas kemiskt och sedan skördas. Den kan strängläggas för att sedan skördas på fält och den kan direktskördas utan någon behandling. Anledningen till behandlingsmetoderna är att klövern består av mycket grönmassa, vilket ökar mängden spill då materialet blir mer svårtröskat och svårrensat. Under hösten 2014 genomfördes försök på 4 gårdar i Skåne. Eftersom försöket skulle genomföras i både tetraploid- och diploidklöver valdes 2 gårdar som odlade vardera sorttyp. Målet var att konstatera om/hur mycket lantbrukarna spiller under skörd. De fick därför ställa in tröskorna själva. Under försöket valdes att utgå från fröodlarens egen körhastighet vilken var ca 2 km/h. För att sedan belysa hur spillet förändras med körhastigheten valdes att tröskorna skulle öka till 3 km/h respektive sänka sin hastighet till 1 km/h. För att kunna säkerställa trovärdigheten i försöken gjordes fyra upprepningar i varje led. För att vara säker på att fröet som spilldes nådde upp till kvalitetskriterierna grobarhets testades prover från alla leden. Tröskorna som användes var två skakartröskor, en rotortröska samt en hybridrotortröska. Inställningsmässigt skilde sig gårdarna en del från de inställningar som rekommenderas från Jordbruksverket för skörd av rödklöverfrö. Den största skillnaden var att rätt periferihastighet inte användes på uttröskningsenheten. Däremot användes rätt varvtal i varv/min enligt Jordbruksverkets råd. Den metod med dukar som användes vid försöket för att samla upp spillet fungerade bra. Ingen förlust i kg/ha kunde bedömas med hjälp av dukarna i fält, men skillnader kunde lätt ses mellan de olika hastigheterna eftersom mängden frö varierade tydligt. För att kunna räkna ekonomiskt på resultatet omräknades spillet från kg/ha till SEK/ha. Här användes de olika priser som finns för respektive sort. Alla klöverfälten skulle bladdödats kemiskt innan skörd men väderproblem gjorde att en gård fick direktskörda. De andra bladdödade som det var tänkt. När försöken från de fyra gårdarna sammanställdes syntes att alla tröskorna hade ett ökat spill med ökad hastighet (1-3 km/h). Variationen var dock stor mellan tröskorna. Den som ökade mest i spill hade en ökning på 83 kg/ha medan den som ökade minst hade en ökning på 20 kg/ha. Detta ska ses i jämförelse till att normalskörden 2014 i konventionella odlingar av rödklöverfrö ligger på 210-340 kg/ha beroende av sort. Skillnaden var även stor mellan tröskorna i fröodlarnas egen valda körhastighet. Den odlare som spillde minst på sin egen inställning och körhastighet spillde 24 kg/ha. Den som spillde mest på sin egen inställning av de gårdar som hade bladdödat sin gröda spillde 79 kg/ha. Spillet i procent av skörden varierade stort mellan gårdarna där den lägsta låg på endast 7 %, medan den högsta låg på 25 %. Gemensamt för gårdarna var att allt spill uppnådde certifieringskravet på 80 % grobara frön, bortsett från ett led på gård 2 och 3. Anledningen till detta var att gårdarna överlag hade svårt att nå upp till kravet om grobarheten. En yttre faktor som innebar problem var vädret. På en av gårdarna kunde inte bladdödningen genomföras och lantbrukaren var tvungen att skörda utan bladdödning. Dessutom kunde inte allt spill heller samlas upp på denna gård eftersom hacken spred materialet för brett efter tröskan. Något som här kunde konstateras var att det vid direktskörd måste vara mycket bra skördeförhållanden för att inte skörden ska påverkas negativt. På de andra gårdarna syntes förluster i spill trots att det var perfekta skördeförhållanden. Detta tyder på att de stora spillmängder som uppmättes under 2012 och 2013 kan stämma, då det rådde sämre förutsättningar för skörd. Slutsatserna i arbetet blev följande: • På gårdarna uppmättes ett spill motsvarande 24-99 kg/ha vid 2 km/h vilket motsvarar ett spill på 7-25 %. • Spillet ökade på alla testgårdarna när hastigheten ökades, men med stora skillnader mellan tröskorna. • Det spill som fanns på dukarna uppfyllde kvalitetskraven gällande grobarhet efter provrensningen. • Fröodlare behöver överlag bli bättre på att kolla spill. • Spillet var stort på gård 4 som direktskördade, vilket också förväntades efter rådande förutsättningar. Således är direktskörd inte ett första alternativ vid skörd. • Metoden med spilldukarna som användes vid försöket fungerade bra, enda nackdelen är att det behövs en förare och en som kollar spill. • Vid inställning av tröskan är det viktigt att justera tröskcylinderns varvtal så att rätt periferihastighet erhålls.