Följsamheten till nationella riktlinjer för centralvenösa infarter på intensivvårdsavdelning : En intervjustudie

Sammanfattning: Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskan har en central roll beträffande hantering av centralvenösa infarter och det infektionsförebyggande arbetet som medföljer dem. Nationella riktlinjer för centralvenösa infarter är byggda utifrån evidens och patientsäkerhet. Trots detta så brister följsamheten vilket kan leda till förlängd vårdtid, vårdlidande och ökade samhällskostnader. Vad dessa brister beror på valdes att undersökas, utifrån ett intensivvårdssjuksköterskeperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av följsamhet till nationella riktlinjer för hantering av centralvenösa infarter. Metod: En kvalitativ empirisk metod med induktiv ansats antogs. Nitton intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Datamaterialet resulterade i tre kategorier; Tidens betydelse, Teamets betydelse och Den kliniska erfarenhetens betydelse. Det visar på vikten av intensivvårdssjuksköterskans evidensbaserade kunskap, kliniska blick och ansvarskänsla. Brister förekom när det var en fråga om tid, icke fungerande teamarbete och när intensivvårdssjuksköterskan inte höll sig uppdaterad med ny evidensbaserad kunskap. Slutsats: Organisatorisk förändring krävs för att ge intensivvårdssjuksköterskan tid att se hela patientens behov och möjlighet att uppsöka ny evidens vilket kan ha inflytande på hela teamets arbete kring intensivvårdspatienten. En förbättrad följsamhet till nationella riktlinjer leder till en ökad patientsäkerhet och ett minskat vårdlidande för patienten.