"Måste vi prata om det här igen?" : En undersökning om hur gymnasielärare behandlar hälsa och livsstil i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa.

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka gymnasielärares, i ämnet Idrott och hälsa, erfarenheter av undervisningen i hälsa, vilka utmaningar de ställs inför i sin hälsaundervisning samt deras värderingar kring ämnets betydelse. Metod Metodvalet för studien föll på en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant för studien att få ta del av de intervjuades berättelser utifrån den enskilde personens perspektiv. På så sätt kunde de intervjuade ingående berätta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta för studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en ändamålsenlig intervjuguide konstruerades för att få till likvärdiga intervjuer. Urvalet var ett så kallat bekvämlighetsurval och undersökningen omfattade totalt åtta intervjuer. Majoriteten av dem genomfördes tillsammans, för att kunna utnyttja att två intervjuare har större möjlighet att ställa adekvata följdfrågor. Resultat Studiens resultat uppvisade en bild av undervisningen i Idrott och hälsa som handlade mycket om fysisk aktivitet. Lärarna menade också att undervisningen i hälsa var av stor betydelse. Det framgick att ett antal ramfaktorer påverkade hälsaundervisningen, bland annat tiden som var allokerad till ämnet och tillgång till funktionella faciliteter. Ämnets traditioner och elevernas uppfattningar om vad ämnet bör behandla upplevdes som en svårighet, eftersom fysisk aktivitet – i synnerhet bollsporter – var dominerande. Teoretiska undervisningsmoment mötte därför motsättningar från eleverna. De intervjuade lärarnas egna erfarenheter rörande hälsa var något som uppvisade betydande inverkan på hälsaundervisningens utformning. Dessa erfarenheter påverkade också vad lärarna ansåg var ämnets viktigaste uppgift, vilket handlade om ett livslångt intresse för fysiska aktiviteter och att skapa hälsosamma vanor även efter gymnasiet. Analysverktygen för studien erhölls utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Mer specifikt handlade det om erfarenhetsbegreppet, meningsskapande och det transaktionella perspektivet inom pragmatismen. Diskussion Utifrån studiens resultat gick det att se likheter mellan det de intervjuade lärarna beskrev och den situation som beskrivs för ämnet i den forskning som studerats för föreliggande studie. Det gällde framförallt den dominans som fysisk aktivitet har i ämnet och den starka kopplingen mellan hälsa och fysisk aktivitet som de intervjuade lärarna lyfte fram. Forskning inom området visar att ämnet fortfarande är ett rörelseämne, med hälsa kopplat till kondition och träning. Olika tolkningar av hälsaundervinsingen bland lärare leder till att teoretiska och praktiska moment får olika mycket plats i undervisningen, vilket påverkar elevernas erfarenheter av hälsa och således hur relationen till hälsa ser ut i framtiden. Ämnet får i detta avseende betydelse för folkhälsan, då ämnet kan skapa intresse för hälsofrämjande vanor.