Kreditrelaterad koncentrationsrisk : Hur påverkar geografisk koncentration kapitalbehovet i en svensk bolåneportfölj?

Sammanfattning: Sedan finanskrisen 2008 har kraven på sund riskhantering i bankerna ökat och som ett skydd mot kraftiga finansiella påfrestningar ställs kapitalkrav på de finansiella instituten. Det regulatoriska minimikapitalkravet för kreditrisk baseras på̊ antagandet att kreditportfö̈ljen är fullt diversifierad. Risken med att använda denna metod för att beräkna kapitalkravet är att riskvikterna inte alltid fångar upp den korrelation som kan finnas mellan olika låntagares risk för fallissemang. För att bedöma kreditrelaterad koncentrationsrisk har Finansinspektionen tagit fram schabloniserade metoder som bygger på Herfindahl-index och Gordy-Lütkebohmerts-index. För ett enskilt institut är det dock av intresse att belysa och kvantifiera risken på̊ ett mer träffsäkert och riskkänsligt sätt. Detta arbete fokuserar på hur geografisk koncentration påverkar en svensk bolåneportfölj. Geografisk koncentration beräknas idag endast på hur exponerade institut är mot andra länder. För institut med huvudsaklig exponering inom Sverige är Finansinspektionen inte transparanta med vilken metod de avser att använda sig av gällande beräkning av koncentrationsrisk. Denna brist på transparens skapar ett behov för finansiella institut att ta fram en metod som tar hänsyn till geografisk koncentration i beräkningen av det interna kapitalbehovet. Genom att använda en Merton multifaktor-modell tas hänsyn till regionala skillnader mellan låntagare samt hur regioner korrelerar med varandra. Denna metod tar höjd för den geografiska koncentration som uppkommer då kreditportföljen inte är perfekt diversifierad. Multifaktor-modellen har använts för att undersöka hur olika parametrar påverkar kapitalbehovet givet olika portföljsammansättningar. Resultatet visar på en stabil modell som tar hänsyn till regionala skillnader mellan låntagare i form av sannolikhet för fallissemang och förlust givet fallissemang, samt korrelation mellan regioner och portföljens koncentration. Författarna anser att modellen uppfyller sitt syfte och möjliggör ett alternativt sätt att beräkna kapitalbehovet för kreditrelaterad koncentrationsrisk. Vidare ger appliceringen av denna modell Skandiabanken ett verktyg för att beräkna kapitalbehovet med hänsyn taget till geografisk koncentration, ett verktyg som Skandiabanken inte haft tillgång till tidigare.