Föräldraskapsstöd till nyanlända och utlandsfödda föräldrar : En kvalitativ studie av yrkesverksammas perspektiv på utmaningar, möjligheter och utveckling framåt

Detta är en Kandidat-uppsats från Mittuniversitetet/Institutionen för psykologi och socialt arbete

Sammanfattning: Stöd i föräldraskapet är något som funnits i Sverige sedan 30-talet. Idag ligger fokus på att det ska nå alla föräldrar som del i att implementera barnkonventionen och att arbeta aktivt för alla barns rätt till hälsa och utveckling under dess hela uppväxt. Denna studie undersöker hur yrkesverksamma inom det generella föräldraskapsstödet arbetar med nyanlända och utrikesfödda föräldrar som tidigare forskning visar är speciellt utsatta grupp och som flertalet kommuner uppmärksammat inte kommer till de generella föräldrastödsgrupper och workshops som erbjuds. Det är en kvalitativ studie där intervjuer har gjorts med fyra yrkesverksamma inom generellt föräldraskapsstöd där resultatet visar på organisationers roll och att den yrkesverksammas egen identitet och insatser spelar roll i mötet med dessa föräldrar. Resultatet visar på hur de yrkesverksamma använder sitt handlingsutrymme för att etiskt medvetet och reflekterande arbeta för att nå gruppen och för att ge gruppen det som de har rätt till och är i behov av. Det visar också hur de yrkesverksamma är beroende av resurser och personliga kontakter i sitt arbete och att det är i projektform som det fungerar som bäst. Utifrån ett kritiskt perspektiv kan en även se hur de aktivt diskuterar och arbetar utifrån ett intersektionellt perspektiv där de reflekterar över deras egna professionella och personliga roll i mötet men även vilka dessa föräldrar som de möter är utifrån kön, klass, utbildningsnivå och ursprung. Det visar på etisk medvetenhet och reflekterande progressivt socialt arbete även fast det till vissa delar kan tolkas inom ramen för upprätthållande av orättvisa strukturer. Studiens slutsatser är att det är av vikt i arbetet med målgruppen att anta ett kritiskt reflexivt arbetssätt och inkludera ett intersektionellt perspektiv för att inte medverka till ytterligare stigmatisering av gruppen. Utifrån den professionellas perspektiv rekommenderas att aktivt arbeta med sitt handlingsutrymme på ett etiskt medvetet vis där det egna ansvaret till detta betonas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)