“BEING THE BLACK BOSSLADY” - En kvalitativ studie om afrosvenska kvinnliga chefers upplevelser av rasifiering

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Författare: Nathalie Udd; [2020-10-13]

Nyckelord: afrosvenskar; vithetsnorm; bekönad rasism; rasifiering; ledarskap;

Sammanfattning: Syftet med studien är att synliggöra och öka förståelsen för afrosvenska kvinnliga chefersupplevelser av att bli rasifierade på sina arbetsplatser.Frågeställningar: På vilket sätt upplever intervjupersonerna att de blirrasifierade på sina arbetsplatser? Vilka konsekvenser uppleverintervjupersonerna att rasifiering på arbetsplatsen kan medföra?Studien baseras på en kvalitativ metod och individuella semistrukturerade intervjuer hargenomförts på fyra kvinnor som identifierar sig som afrosvenskar och inneharchefspositioner. Empirin analyseras med hjälp av teorierna; Vithetens fenomenologi,Etablerade och Outsiders samt begreppen Rasifiering och Stereotypifiering.Studien resultat visar på att kvinnorna upplever att de rasifieras av chefskollegor, kunder ellerandra medarbetare. I det flesta fall handlar det om vardagsrasism som tar mycket doldauttryck, ofta i form av exotifiering eller stereotypisering och inte sällan i form av uttalandensom kan tyckas vara komplimanger i all välmening eller nyfikenhet. Istället upplevsmotsatsen, psykisk påfrestning och frustration samt en känsla av på utpekad som någon gästeller främling på sin arbetsplats. Studien lyfter betydelsen av hudfärg samt andra fenotypiskadrag som en central faktor till att afrosvenska kvinnor blir rasifierade på arbetsplatsen vilketdärmed tyder på att begreppet etnicitet inte ger en rättvis förklaring till individernas uppleverdå det nödvändigtvis inte behöver handla om kulturella skillnader.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)