Flerspråkighet i förskolan : förskollärares attityder till förstaspråksinlärning.

Sammanfattning: I vår studie är syftet att undersöka förskollärares upplevelser samt attityder till uppdraget att arbeta med barns förstaspråksinlärning i förskolans verksamhet. Sverige är ett mångkulturellt samhälle med olika kulturella influenser. Det finns många barn som är födda och uppväxta i Sverige men som talar ett annat förstaspråk än det svenska språket. Det finns även nyanlända familjer som enbart behärskar sitt förstaspråk och som behöver stöd i andraspråket, det svenska språket. Här är förskolan en verksamhet där förskollärarna har en viktig uppgift att stimulera, utveckla och arbeta med barns förstaspråksinlärning. Metod I studien används kvantitativ metod med enkäter som redskap, då vi ville få fram förskollärares upplevelser samt attityder till att arbeta med barns förstaspråksutveckling i förskolans verksamhet. Sammanlagt deltog 56 stycken förskollärare i undersökningen. Resultat I studiens resultat framkommer de 56 deltagandes svar kring deras upplevelser och attityder rörande barns förstaspråksinlärning. Förskollärarna uppvisar positiva attityder till barns förstaspråksinlärning och majoriteten visar sig intresserade och nyfikna när det gäller barns kultur och språk. De uppger sig även ha kännedom om vad som står i förskolans styrdokument kring barns förstaspråksinlärning. Däremot framkommer det att man inte upplever sig få stöd i form av tips och idéer från modersmålslärare, förskolechefer eller kollegor i stor utsträckning. Vidare visar resultatet även att vårdnadshavare till barn med annat förstaspråk än det svenska språket i vår studie inte delger förskollärarna information som berör barnens kultur och språk. I resultatet visar det sig att hälften av förskollärarna inte upplever sig besitta en bra kompetens rörande barns förstaspråksinlärning, samt att majoriteten inte fått någon kompetensutveckling kring detta område. I studiens didaktiska konsekvenser, tar vi upp förslag på hur förskollärare skulle kunna förhålla sig samt arbeta med barns språkutveckling inom förstaspråket. Det tas även upp ett förslag på en arbetsmodell som skulle kunnas använda för att stimulera barns språkliga medvetenhet.