”Det är inte bara att vårda utan också att lära” : En fenomenografisk studie om förskolepedagogers barnsyn utifrån barns behov och pedagogers förhållningssätt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Gävle/Didaktik

Sammanfattning: Syftet med den här studien är att undersöka pedagogers uppfattningar av barnsyn utifrån barns behov och pedagogers förhållningssätt. Barnsyn och uppfattningar är ett komplext begrepp som behöver studeras vidare för att kunna generera medvetenhet och insikter över hur synen på barn och dess uppfattningar faktiskt påverkar barns villkor i förskolan. Studiens forskningsansats har därav varit fenomenografi som fokuserar på uppfattningar. Studiens har en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer på två skilda förskolor.   Resultatet synliggör att barn har behov av vägledning genom uttänkt syfte, pedagogers närvaro och barns ålder. Genom vuxnas ansvar kan barns välbefinnande säkerhetsställas men barngruppens storlek och personlig kompetens är väsentliga faktorer för hur det praktiskt fungerar. Barn motiveras till självständighet och självkänsla av pedagoger för barns framtida vägnar. Pedagogers förhållningssätt karaktäriseras av bemötande, respekt och trygghet. Pedagoger behöver bemöta barn situationsbundet och personbundet där pedagogers dagsform kan påverka. Pedagogers förhållningssätt behöver präglas av respekt utifrån relationer, tillsägelser, regler och värdegrund. I sin yrkesprofession så behöver pedagoger vara trygga så att de kan besluta åt barn, tillsammans med barn, veta när och varför de säger nej.   Diskussionen karaktäriseras av tidigare forskning om barnsyn och resultatet där barns behov synliggör barns förmåga, hänsynstagande, barns rätt och barn i beroendeställning. Vidare diskuteras pedagogers förhållningssätt gentemot barn utifrån en framtidsvision, som kontextberoende och ansvar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)