Beskattning av sjömän

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Jesper Arvenberg; [2007]

Nyckelord: Skatterätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar inkomstbeskattning av sjömän. För att kunna avgöra vilken sorts beskattning en sjömans inkomst skall bli föremål för måste man först se till en rad olika omständigheter i det enskilda fallet. De faktorer som är av betydelse i denna bedömning är i vilken fart fartyget seglar, fartygets och arbetsgivarens nationalitet samt vilket land som är den aktuella sjömannens bosättningsland. Man kan således kategorisera sjömän enligt följande: Sjömän bosatta i Sverige med tjänstgöring på svenskt fartyg, sjömän bosatta i Sverige med tjänstgöring på utländskt fartyg där arbetsgivaren är hemmahörande inom EES, sjömän bosatta i Sverige som är verksamma på utländskt fartyg med utländsk arbetsgivare som inte är hemmahörande inom EES samt utomlands bosatta sjömän som tjänstgör på svenskt fartyg. För den första kategorin av sjömän, de som är bosatta i Sverige och arbetar på ett svenskt fartyg, innehåller svensk skattelagstiftning regler som medger en viss skattelättnad. För den andra kategorin, sjömän som är bosatta i Sverige men arbetar ombord på ett utländskt fartyg och arbetsgivaren är hemmahörande inom EES, finns det en bestämmelse som under vissa förutsättningar medför skattefrihet för den skattskyldige. För den s.k. 183-dagarsregelns tillämplighet krävs det emellertid en tjänstgöring på minst 183 dagar under en tolvmånadersperiod. Regeln avser enbart sjömän som tjänstgör ombord på fartyg som huvudsakligen seglar i oceanfart. Den tredje kategorin av sjömän, de som tjänstgör ombord på ett utländskt fartyg och samtidigt har en arbetsgivare som inte är hemmahörande i EES, omfattas i regel av de vanliga inkomstskattereglerna i IL. De särskilda lättnadsreglerna för sjömän är dock inte tillämpliga på denna grupp av skattskyldiga. Den ovan nämnda 183-dagarsregeln är inte heller tillämplig vilket i stort sätt innebär att dessa sjömän blir beskattade i likhet landanställda personer. Naturligtvis kan det ju tänkas att den aktuella inkomsten är reglerad i ett dubbelbeskattningsavtal med en annan stat. I de situationer då ett sådant avtal föreligger använder man sig av olika metoder för att beakta den redan erlagda skatten vid den svenska inkomstbeskattningen. Det kan dock tänkas att det finns fall där sjömän enbart blir inkomstbeskattade i Sverige och detta skulle naturligtvis vara högst olyckligt då denna grupp inte erhåller samma lättnadsmöjligheter som övriga skattskyldiga i Sverige. Den sista kategorin, sjömän som är bosatta utomlands, brukar även benämnas begränsat skattskyldiga. Dessa personer beskattas enligt SINK, som är en källskatt. För sjömän finns en särreglering i SINK innebärande att skattesatsen för inkomstbeskattningen endast är på 15 %. Genom Sveriges medlemskap i EU har dock regleringen fått ändras och idag är det således möjligt för begränsat skattskyldiga att välja huruvida de vill bli beskattade enligt reglerna i SINK eller IL. För sjömän torde detta dock vara av mindre praktisk betydelse då deras inkomst enbart blir beskattade med 15 % enligt SINK. Så fort det handlar om internationell beskattning är skatteavtal mellan stater av stor betydelse. Då dessa till sitt innehåll ofta skiljer sig åt har jag valt att inte behandla dessa i någon större omfattning. Jag har dock beskrivit det nordiska dubbelbeskattningsavtalet då det finns många svenska sjömän som omfattas av just detta. Då färjetrafiken mellan Sverige och Danmark är uppbyggt genom ett samarbete mellan svenska och danska rederier har det mellan de berörda staterna ingåtts ett separat avtal som reglerar beskattningen av de ombordanställda. Detta avtal har under det senaste året varit mycket uppmärksammat då vissa anställda blivit föremål för kraftiga sanktioner från skatteverkets sida. Den aktuella problematiken har dock fått en lösning genom att regeringen har för avsikt att ändra den aktuella bestämmelsen med retroaktiv verkan. Huruvida denna lösning är rätt kan naturligtvis diskuteras. Sammanfattningsviss kan man dock konstatera att sjömän kan komma att bli beskattade enligt flera olika regelverk och enligt min personliga uppfattning torde beskattningen kunna förenklas i många avseenden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)