Ett hållbart kretslopp? : Förutsättningar för återföring av näringsämnen i humanavlopp till odlad mark; Norrköpings kommun som exempel

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för tematisk utbildning och forskning

Sammanfattning: Studien undersöker om återföring av näringsämnen, huvudsakligen makronäringsämnena kväve och fosfor, från humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske på ett sätt som är i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper. Frågan om återföring av näringsämnen och dess problembild är av stor vikt då dagens flöden leder till både resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att näringsämnen inte recirkuleras måste bero på någon form av oförmåga hos aktörerna att ta i tu med problematiken. Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger på kommunal nivå. Detta på grund av att kommuners roll inom området innebär att de är ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhållande till kommunen har därför undersökts närmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna. Studien är således en fallstudie där Norrköpings kommun har studerats och de aktörer som valts är Slottshagens reningsverk, Länsstyrelsen i Östergötland, Lantmännen och kommunens miljö och hälsoskyddskontor. Av det empiriska materialet framgår att aktörerna inte antar ett kretsloppsperspektiv och att de tenderar att ha ett ekonomiskt perspektiv när de hanterar problematiken. Detta är något som kan orsaka problem i ekologiska sammanhang och försvåra en positiv utveckling när det gäller hanteringen av miljöproblem. Studien relaterar resultaten och aktörernas ansvarstagande till den allmänna syn på miljöfrågornas hantering som förespråkas genom dagens miljölagstiftning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)