Pensionsredovisningen förändras - mot önskad och efterfrågad riktining?

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är tudelat. Med studien avser vi beskriva och analysera den effekt som uppstått i samband med förändringen av pensionsredovisningen gällande borttagandet av korridorsmetoden till redovisning i övrigt totalresultat. Studien syftar även till att analysera och diskutera hur förändringen av pensionsredovisningen har mottagits av bolag och intressenter. Metod: Vi har tillämpat både kvantitativ och kvalitativ metod med deduktiv ansats. Teoretiskt perspektiv: Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån föreställningsramen, teori kring pensionsredovisningen (IAS 19) samt teori bakom förändringen av pensionsredovisningen. Empiri: Vår kvalitativa empiri har insamlats i form av sex intervjuer baserad på en intervjuguide. Tre erfarna bolagsrepresentanter i differentierade branscher samt tre analytiker har utgjort vårt respondentunderlag. Den kvantitativa empirin har erhållits genom årsredovisningar (2012) samt delårsrapporter (Q1 2013). De bolag som ingått i studien är de som 2012 tillämpade korridorsmetoden samt är noterade på OMX Large Cap. Resultat: Utifrån studien kan vi konstatera att borttagandet av korridorsmetoden har medfört en faktisk effekt på de bolagen som fram till och med 2012 tillämpade korridorsmetoden. Denna effekt fick i samtliga fall negativa konsekvenser på bolagens ekonomiska ställning. Som resultat av studien kan vi även se att det råder delade meningar gällande den senaste förändringen av pensionsredovisningen. Investerare i form av analytiker är generellt sätt mer positivt inställda till förändringen i relation till bolagen.