Fallstudie: Effektivitetsanalys av tre arbetstidsmodeller

Sammanfattning: Det finns ett samhällsintresse att verksamheter i offentlig regi drivs så kostnadseffektivt som möjligt. När verksamheten har ett minimikrav på bemanning som krävs för att driva verksamheten, kan arbetsuppgifter inte överföras på andra anställda vid någons frånvaro. Den frånvarande måste ersättas. Detta innebär att många verksamheter drivs med viss ”övertalighet”. Syftet med denna fallstudie var att studera effektiviteten hos tre arbetstidsmodellers resursutnyttjande. De studerade modellerna var PPA, kollektivt schema och fridagsschema. I det studerade fallet övergick organisationen, av effektivitetsskäl, först från PPA till kollektivt schema och senare från kollektivt schema till fridagsschema. Studiens frågeställning kom således att bli om det uppstod effektivitetsvinster vid övergångarna. Ett antal ekonomiska och bemanningsmässiga mätningar gjordes. Studien genomfördes genom DEA. Normalt vid DEA jämförs olika DMU effektivitet med varandra. I detta fall modifierades DEA så att varje mätperiod bestående av en kalendermånad istället var en DMU. Resultaten av effektivitetsmätningarna rangordnades och Kruskal-Wallis rangordningstest genomfördes för att testa för statistisk påvisbara skillnader. Resultatet av samtliga mätningar var att ingen statistiskt säkerställd skillnad finns mellan PPA och kollektivt schema samt att fridagsschema är effektivare än de båda andra arbetstidsmodellerna. Slutsatsen är inte helt säkerställd eftersom det under större delen av mätperioden med fridagsschema rådde anställningsstopp. En ytterligare slutsats är att DEA fungerar väl vid denna typ av effektivitetsanalyser. Tidigare studier där DEA använts har varit kvalitativt inriktade där effektivitetsmåttet bestått av hur effektivt personalresurser producerat olika slutprodukter. Denna studie visar att DEA även kan användas för att mäta hur effektivt organisationens personalresurser använts för att bemanna organisationen. Genom att identifiera olika enheters individuella ”verksamhetstid” kan modellen även användas till att jämföra olika enheters effektivitet med varandra.