Läxor och likvärdighet – Lärares resonemang om läxor i relation till elevers olika förutsättningar

Sammanfattning: Föreliggande studie undersöker fyra lärares resonemang om läxor i förhållande till elevers olika förutsättningar samt hur dessa kommer till uttryck i praktiken. Läxor regleras inte inom skolans styrdokument, vilket innebär att varje enskild lärare står inför valet om och hur läxor ska användas. Enligt skollag och läroplan ska alla elever ges möjlighet till en likvärdig utbildning och undervisning ska utformas med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov. För att undersöka hur lärare resonerar om läxor i relation till elevers olika förutsättningar har en kvalitativ metod tillämpats. Insamlade data som ligger till grund för studien baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1–3. Av resultatet framgår det att samtliga lärare upplever att skolans ordinarie undervisningstid är otillräcklig i förhållande till läroplanens innehåll, men de har olika perspektiv på huruvida läxor kan användas som komplement. En lärare anser att läxors nackdelar överväger dess fördelar och att hänsyn tas till elevers olika förutsättningar genom att inte tilldela läxor. En längre skoldag är ett alternativ till läxor då stöttning från föräldrar inte kan tas för givet. Andra lärare menar att läxor är oundvikligt om elevers olika behov av mängdträning ska tillgodoses och anser att skillnader i elevers förutsättningar kan kompenseras genom ökad stöttning i skolan. Lärarnas syn på föräldrars roll är att de kan behöva stötta sina barn eller inta rollen som förebild, men mestadels betonas elevernas självständighet i läxarbetet.