Mitralisregurgitation hos australian kelpie : myxomatös mitralisklaffsjukdom eller annan orsak?

Sammanfattning: Myxomatös mitralisklaffsjukdom (MMVD) är en förvärvad hjärtsjukdom som är vanlig bland hundar, särskilt hos mindre raser såsom cavalier king charles spaniel, taxar och toyraser. Sjukdomen leder till en förtjockning och prolaps av klaffarna, vanligtvis mitralisklaffen, som börjar läcka blod från kammaren till förmaket (mitralisregurgitation). Regurgitationen ökar i takt med klaffskadorna och leder till en volymöverbelastning i förmak och kammare som får hjärtat att förstoras. Sjukdomen kan med tiden leda till kongestiv hjärtsvikt vilket är ett allvarligt tillstånd. Australian kelpie är en aktiv ras av vallhundstyp där försäkringsdata i Sverige har pekat mot att rasen är drabbad i högre utsträckning av hjärtsjukdom än genomsnittet bland hundraser. Detta har föranlett en rekommendation från Svenska Kelpieklubben om att låta hjärtultraljudsundersöka varje hund inför avel. Men rasen omnämns inte ofta i vetenskapliga artiklar om hjärtsjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av mitralisregurgitation och MMVD vid hjärtultraljudsundersökning av en population svenska australian kelpies som besökt Universitetsdjursjukhuset i Uppsala mellan åren 2016 och 2023. Syftet var också att undersöka hjärtfriska hundars hjärtdimensioner för att kunna jämföra hjärtstorlek med resultat från tidigare publicerade studier för hundar av olika raser. Fjorton av 51 hundar diagnostiserades med MMVD och de var i genomsnitt ungefär sju år när diagnosen först ställdes vid Universitetsdjursjukhuset vid SLU i Uppsala. Ingen hund var yngre än sex år när de fick diagnosen MMVD. Bland resterande hundar klassificerades 37 som hjärtfriska. Mitralisregurgitation påvisades hos 42 hundar. Av de hundar som klassificerades som normala, uppvisade alla utom två vänster kammardiameter i diastole över det 95 % konfidensintervallet för normala hundar. Antalet hundar med systoliska blåsljud var 20 och 11 av dessa hade milda blåsljud, sju hade måttliga och två hundar hade kraftiga blåsljud. Studien visade att MMVD inte var vanligt inom den studerade populationen av australian kelpies. De hjärtfriska hundarna uppvisade emellertid stora vänster kammarlumendimensioner vid hjärtultraljudsundersökning i jämförelse med vad som tidigare har rapporterats som genomsnittet för olika hundraser. Mitralisregurgitation och systoliska blåsljud var vanligt inom rasen även hos hjärtfriska hundar. Information från denna studie kan fungera som underlag när framtida avelsstrategier ska utformas.