Unga konsumenters kunskaper och beteende inom 3R-principen : med fokus på återvinning och återanvändning av kläder.

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Svenskar slänger över 7,5 kg kläder per år i hushållsavfall och 60 procent av dessa plagg är hela och skulle kunna återanvändas. Det nuvarande linjära systemet som utnyttjar jordens resurser och producerar produkter som sedan kasseras, bidrar till bland annat stora mängder avfall och utarmning av naturresurser. Detta är en ohållbar resurshantering. Med den cirkulära ekonomin kan redan använda resurser återanvändas fler gånger istället för att kasseras. Konsumenter visar idag på ett allt större intresse för miljön och hur deras köp kan påverka miljön. Trots detta visar rapporter på att svenskars klädkonsumtion ökar och att unga människor är aktiva konsumenter som sällan tänker på miljön när de handlar. För att skapa en medvetenhet och beteendeförändring krävs kunskap och förståelse. Den cirkulära ekonomin tar inte hänsyn till den bakomliggande orsaken till den ökande resursanvändningen, vilket är människors konsumtionsbeteende. För att kunna övergå till den cirkulära modellen måste man därför undersöka människan och dess roll samt konsumtionsbeteende.   Denna uppsats utgår från den cirkulära ekonomins 3R-princip och konsumtionsbeteende. Syftet med studien är att undersöka unga konsumenters kunskaper och beteende inom 3Rprincipen genom en kvalitativ forskningsmetod. Empirin har samlats in genom åtta djupintervjuer med unga konsumenter i åldern 23-27 år som studerar på universitet eller högskola. Resultatet visar på att unga konsumenter som studerat 3R-principen i sin utbildning har kunskaper inom området, men finner inte dessa tillräckliga för att kunna göra hållbara val. Resultatet visar även på en positiv inställning till återvinning och återanvändning av kläder men inte prioriteten att agera hållbart. Slutsatsen är att unga konsumenter har kunskaper inom 3R-principen men dessa är inte tillräckliga för att ändra sitt konsumtionsbeteendet. Unga konsumenter har även intresse och vilja att agera mer hållbart men inte prioriteten att faktiskt göra det.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)