Kompetensbedömningar vid rekrytering

Sammanfattning: Ett flertal olika faktorer – däribland utbildning, tidigare arbetserfarenheter och personliga egenskaper – avgör tillsammans en arbetssökandes attraktivitet på arbetsmarknaden. I regel står det arbetsgivare fritt att avgöra vilka kriterier som ska vara de mest avgörande på just deras arbetsplats. Vissa inskränkningar finns dock i denna frihet, däribland diskrimineringsförbudet. Inom den statliga sektorn finns ytterligare en inskränkning. I normalfallet ska här en arbetssökandes skicklighet för den aktuella tjänsten vara det mest avgörande kriteriet vid rekrytering. Något dylikt krav finns inte inom den privata sektorn. Huruvida denna teoretiska skillnad mellan de båda sektorerna medför några avgörande olikheter i praktiken framstår dock som tämligen oklart. Målet med de flesta rekryteringsprocesserna torde trots allt oftast vara att rekrytera den skickligaste sökanden, oavsett lagkrav på området. Rekryteringsförfarandet är alltså till stora delar oreglerat och nya rekryteringsmetoder utvecklas kontinuerligt. En utveckling som kan skönjas inom så väl statlig som privat sektor är att personliga egenskaper allt oftare ses som det mest avgörande kriteriet då kompetens bedöms. En annan trend är att allt fler arbetsgivare använder internet och olika former av sociala medier för att bilda sig en uppfattning om arbetsökande. Innebär avsaknaden av reglering att dylika förfaranden kan anses vara tillräckligt objektiva metoder? Kan en arbetssökande t.ex. sållas bort ifrån anställningsprocessen p.g.a. medlemskap i dubiösa Facebook-grupper? Denna text kretsar kring två huvudfrågor. Dels vilka egenskaper som i svensk arbetsrätt utmärker en kompetent arbetssökande. Dels vilka skyldigheter arbetsgivare har att undersöka huruvida en arbetssökande har dessa egenskaper. Dessa frågor har ägnats ytterst lite utrymme av lagstiftaren samt inom den normala juridiska doktrinen. Därför används här ett något indirekt angreppssätt där frågorna försöker besvaras genom paralleller till hur kompetens diskuterats i andra rättsliga sammanhang. Utifrån vad som härigenom framkommer görs sedan ett försök att måla upp en rimlig bild både av vilka faktorer som får och ska tas i beaktande och av hur detta ska gå till.