Fallstudie och analys av vajersågningsentreprenad : i Äspölaboratoriet

Sammanfattning: Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) behöver fastställa en metod för att avjämna sulan i deponeringstunnlar i det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle. Bränslet kapslas in i kopparkapslar och deponeras i ett system av tunnlar på 500 m djup i granit. Tunneldrivning planeras med skonsam sprängning och kommer, efter avslutad deponering, att återfyllas med bentonitlera i enlighet med KBS-3 metoden Kopparkapslarna deponeras i borrade hål i deponeringstunnlarnas sula. Sulan bör vara jämn för att deponeringsmaskinen skall kunna köra och deponera kapslarna i deponeringshålen samt för att underlätta borrning av deponeringshålen. Detta var anledningen till att Svensk kärnbränslehantering (SKB) initierade ett projet för att utvärdera vajersågning av sulan efter att deponeringstunneln är driven. Produktionsbehovet är fastställt till 1,5 km tunnel per år, eller med andra ord fem stycken 300 m långa deponeringstunnlar. Drivningen av dessa tunnlar bör inte överstiga ett år för att kunna hantera en deponeringstakt av 200 kapslar per år (Havel, 2000) och att under ett år skall tunnlarna både kunna drivas samt avjämnas.   Det som kunnat fastställas i projektet är att avjämningsmetodiken har stor effektiseringspotential, dock är den utvärderade maskinparken för ineffektiv för att kunna vara ett alternativ vid avjämning av sulan i deponeringstunnlarna i Forsmark. Ett resultat från denna studie indikerar att det att det tar upp emot 45 veckor att avjämna sulan i en deponeringstunnel. Det finns starka motiv att fortsätta utvärdera metoden och följa de rekommendationer som finns presenterade i denna studie. Dessa åtgärder kommer sannolikt kunna korta tidsåtgången för avjämning av sulan kraftigt. Sannolikt kan sul-avjämning kortas ned till dryga 20-24 veckor eller mer. Studien har även visat att personalbehovet för att avjämna sulan kommer vara åtta bergarbetare, fler arbetare än så kommer vara svårt att nyttja effektivt. I denna studie har en arbetsvecka på 36 h utvärderats, vilka är fördelade på tre 12-timmars skift. För att ytterligare korta ned tidsåtgången kan det införas fler skift och längre arbetsveckor.   Vajersågningsmetoden har visat sig vara lätt att genomföra och initialt fanns en oro för att vajern skulle fastna på grund av höga bergspänningar samt vara svår att losshålla. Vajern fastnade endast vid två tillfällen och orsakade enbart driftstopp på under 20 minuter. Metoden innebär att sulan som skall vajersågas är frilagd från bergspänningar, och endast sulans egenvikt påverkar vajern. Metoden är lätt att nyttja ur detta avseende. Inmätningen av vajern före sågstart gjordes mycket enkelt och har gett bra resultat.   Klingsågningen med den utvärderade maskinparken gav upphov till vissa förseningar, för att den använda klingsågen var underdimensionerad. Dock visade studien att klingsågning ändå var fullt genomförbart vid vajersågnng. Rapporten har identifierat olika alternativ på en bättre lämpad klingsågningsutrustning och rekommendationer finns i denna rapport.   Svensk kärnbränslehantering söker en avjämningsmetod som är kostnads samt tidseffektiv. Metoden måste även vara möjlig att industrialisera och lämplig att applicera i Svensk kärnbränslehantering:s operativa miljö. Denna metod har visat sig vara lämplig och operationellt funktionell. Dock rekommenderas fortsatta studier och effektiviseringar av metoden.