Alla (jobb) behövs - en diskursanalys av debatten om att skapa arbete

Sammanfattning: Den här uppsatsen handlar om hur begreppet arbete och arbetets värde och mening framställs i mediedebatten om att skapa jobb. Utgångspunkten är fenomenet att ”skapa jobb”, där arbete skapas för att sysselsätta människor snarare än för att en viss arbetssyssla efterfrågas eller behöver utföras i högre grad. Uppsatsens syfte är att undersöka hur arbete definieras som begrepp i debatten om att skapa jobb, hur ett bra eller riktigt arbete definieras och vilka värden eller vilken mening arbete ses ge individ och samhälle. Med diskursanalys som metod har debattartiklar relaterade till att skapa arbete och ”enkla jobb” analyserats, vilket resulterat i följande teman: ”Alla (jobb) behövs”, ”Riktiga arbeten och konstruerade jobb”, ”Kittet som håller ihop vårt samhälle” och ”Arbete som plikt och rättighet”. Teorier som använts i uppsatsen är bland annat Roland Paulsens teori om arbetssamhället, Jan Ch Karlssons hjälpbegrepp för att definiera arbete och Karl Marx teori om produktivt och improduktivt arbete. Några av uppsatsens slutsatser är att begreppet arbete ofta definieras som något som fyller ett behov eller producerar något som är av värde för andra människor och att ett bra eller riktigt arbete ses som något som har en bra lön eller som något som skapas genom efterfrågan. Arbete ses vara av värde för samhälle och individ bland annat genom att göra individen ekonomiskt självständig, generera skattepengar till samhället, utveckla kunskaper och bidra till sammanhållning och integration. Arbete definieras och värderas dock i huvudsak utifrån sitt ekonomiska värde, som ett medel för att utföra ett mål som inte är direkt kopplat till den utförda arbetssysslan. En annan slutsats är att fenomenet att ”skapa jobb” kan ses påverkat av en rättighetsdiskurs, där arbetet ses som lika delar rättighet och plikt för individen.