Implementering av aritmetik i förskolan

Sammanfattning: Syfte: Studiens övergripande syfte är att studera hur forskningsbaserad kunskap i aritmetik omsätts i ett arbetslag i förskolan. Genom att använda översättningsteorin kan studien få en djupare förståelse för hur forskningsbaserad kunskap översätts i praktiken samt hur ideen från en som är bärare av aritmetiska kunskaper och färdigheter kan överf"oras och implementeras i en undervisningspraktik i förskolan. Teori: Studien har sina teoretiska utgångspunkter i aktionsforskning, translationsteorin eller översättningsteorin som den kallas på svenska. (R0Vik, 2008). Där viktiga begrepp såsom dekontextualisering och kontextualisering har använts för att förstå hur en som är bärare av forskningsbaserad kunskap inom aritmetik utformar en ide och hur den överförs till pedagoger i ett arbetslag på en förskola och hur pedagogerna översätter och implementerar iden i sin undervisningspraktik. Metod: Undersökningen har aktionsforskning som ansats och metod. Det innebär att ett utvecklingsarbete inom aritmetik i förskolan har gjorts av arbetslaget och mig som masterforskare och parallellt har de förändringar som har skett under utvecklingsarbetet studerats. Empiri har samlats in genom ljudupptagning under reflektionssamtal och vid en kvalitativ intervju och det har förts loggboksanteckningar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer som påverkar när en ide ska hämtas ur en praktik och översättas till en ny praktik. Det handlar om hur man utbildar de som ska mottaga iden samt hur mottagarna tar emot och översätter iden. Det kollegiala samtalet har varit viktigt i införandet av iden. Presentationens innehåll påverkar om en ide kommer att översättas eller ej. Det som framträder i pedagogernas översättning är att det behöver finnas med både ett praktiskt och ett kognitivt arbete för att forskningsbaserad kunskap som finns i en ide ska kunna förstås och tillämpas av pedagogerna som arbetar i praktiken. Pedagogerna använder sig av både kopiering (reproducerande modus) och att omforma och anpassa iden (modifierande modus) när de ska tillämpa iden i sin egen undervisningspraktik. Resultatet visar att tillit mellan arbetslaget och mig om masterforskare har varit betydelsefullt för idens implementering i praktiken. Resultatet visar också att pedagogerna upplevde att de blev isolerade med den nya forskningsbaserade kunskapen i sin verksamhet.