Ormbunkar : arter för svenskt klimat

Detta är en L3-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Författare: Catarina Sjöberg; [2005]

Nyckelord: ormbunkar; Sverige;

Sammanfattning: Detta är ett examensarbete som handlar om ormbunkar, där jag försöker ge en lite mer nyanserad bild av ormbunkarna som växtgrupp än den som vanligen är rådande. Dels genom att beskriva deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter och sorter som skulle kunna vara intressanta att använda i svenska trädgårdar och parker, samt deras olika krav på växtförhållanden. Första delen av arbetet, som bygger på litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. Både i det lite längre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trädgårdsväxter, genom det Viktorianska Englands "Fern craze" fram till dagens mer begränsade användning. I ett arbete om ormbunkar kan man nästan inte undvika att gå in på deras avvikande livscykel och nämna någonting om hur man går till väga för att föröka dem. Ormbunkar som grupp har flera odlingsegenskaper som gör dem användbara i olika trädgårdssammanhang. De är lätta att etablera i redan befintliga system eftersom de gynnas av det skyddade mikroklimatet och verkar klara av rotkonkurrens från befintlig vegetation väl. De är i regel långsamma i starten, men väl etablerade har de fördelen av att vara långlivade och skötselsnåla vilket gör dem lämpade för användning även i offentliga miljöer. Dessutom finns det ormbunkar som passar för både soliga och skuggiga växtplatser, liksom vissa arter som tål en torrare växtplats. Arbetets andra del, som bygger på både litteraturstudier, studiebesök och samtal med odlare, består av växtbeskrivningar. Här beskrivs ett antal arter och sorter, både inhemska och mer exotiska, av vilka flertalet är ovanliga och vissa i stort sett aldrig prövade i odling i Sverige, men som inte desto mindre är mycket lovande trädgårdsväxter. Ormbunkarnas bredd när det gäller ståndort belyses också genom att växtlistorna är indelade i fyra olika grupper efter sina olika ståndortskrav.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)