Generationen som inte vill läsa — en modern myt?

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att utforska och beskriva högstadieelevers uppfattningar om läsning inom ramen för svenskämnet samt vilka faktorer som påverkar elevers läsmotivation. Tidigare forskning visar att ungas läsande minskar i rask takt och att allt fler av dem endast läser om de måste. Men samtidigt visar aktuella studier om ungas läsarattityder att den avtagande läsningen inte nödvändigtvis har samband med en minskad läslust. För att komma underfund med elevernas uppfattningar om läsning valde jag att intervjua fem elever i årskurs nio. Analysen bygger på Ryan och Decis självbestämmandeteori (SDT), lästeorier och bildningsbegreppet. Resultatet indikerar att läsning på fritiden upplevs som mer avkopplande och givande än läsning i skolan, vilken uppges vara förknippad med tvång och prestationskrav. En god läsförmåga anses dock enligt samtliga vara en nödvändig förutsättning för att kunna fungera i samhället. Vidare visar resultatet bland annat att läsningens sammanhang och miljö påverkar elevernas läsmotivation och läsupplevelser, att eleverna föredrar trycka böcker framför digitala samt att de efterfrågar läsande förebilder på exempelvis sociala medier. Även om eleverna uppger att de sällan prioriterar läsning framför andra aktiviteter menar de, i paritet med andra forskningsresultat, att de värdesätter att läsa när det väl sker. Slutsatsen är därför att den minskade läsningen bland unga snarare har samband med andra faktorer än en bristande vilja att läsa.