Hurvamorden och Lasermannen : Två fallstudier inom kriminaljournalistik

Sammanfattning: Resume: Mitt ämne var kriminaljournalistikens behandling av de två fallen Hurvamorden och Lasermannen, mer specifikt om det ena fallet behandlades på ett mer sensationalistiskt sätt än det andra. Arbetshypotesen var att täckningen av Lasermannen skulle visa sig vara mer sensationalistisk än täckningen av Hurvamorden, eftersom den generella trenden går åt det hållet. Jag valde ut fyra tidningar som jag tyckte representerade ett acceptabelt tvärsnitt av svenska pressmedier, och läste de artiklar som behandlade de två fallen i de fyra tidningarna. På så sätt försökte jag hitta mönster som gick igen både inom tidningarna och inom varje tidsperiod. Jag studerade bland annat språkbruk, val av detaljer, bruket av namn som "lasermannen" och rubrikval. Resultatet av denna textanalys blev att arbetshypotesen visade sig vara inkorrekt. Jag kunde inte finna några signifikanta skillnader i behandlingen av Hurvamorden respektive Lasermannen som visade på större sensationalism i det senare fallet. Tvärtom tyckte jag mig i två av tidningarna se tecken på lägre grad av sensationalism i fallet Lasermannen. De här två fallstudierna stödjer alltså inte tanken att kriminaljournalistiken blivit mer sensationalistisk.