”Det måste gå, vi tar inte ett nej för ett nej” : när civilsamhället bygger bostäder på landsbygden

Detta är en Magister-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Alla behöver vi någonstans att bo. En stor majoritet av Sveriges kommuner uppger år 2018 att de har brist på bostäder och de bakomliggande orsakerna till detta kan variera. I landsbygdsområden och mindre orter är en vanlig anledning att det inte anses vara lönsamt att bygga nytt, även om det finns en efterfrågan. Därför saknas det intresse från kommersiella aktörer att ta sig an uppgiften. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några aktörer i civilsamhället har gått tillväga för att bygga nya bostäder där andra aktörer inte har funnit det lönsamt att göra så. Jag undersöker vad som har möjliggjort byggandet av bostäder för tre olika projekt med utgångspunkt i samhällsentreprenörskap, resurser och nätverk som teoretiska perspektiv för att sedan kunna analysera och förstå det insamlade materialet. Som huvudsaklig metod använder jag mig av semistrukturerade intervjuer med informanter från de olika projekten. I uppsatsen konstateras att ett vanligt problem är att lyckas ordna med finansiering för att kunna bygga. Banker är ofta skeptiska till idén och det är svårt att få lån. Låga marknadsvärden på de blivande bostäderna kan vara en anledning till avslag. Tillgång till lämplig mark att bygga på kan vara ett annat problem. Likaså brist på tillit till bostadsprojekten, de saknar legitimitet i andras ögon. En av slutsatserna är att det är viktigt att ha rätt person på rätt plats för att projekten skall bli framgångsrika. Samhällsentreprenörskap handlar om samhällsengagemang kombinerat med ett entreprenöriellt handlande för att få saker att hända. Inom samhällsentreprenörskapslitteraturen så behöver inte företagsamhet främst syfta till ekonomisk vinning utan skapandet av exempelvis olika sociala värden kan vara målet. När ekonomiska resurser saknas så kan andra resurser vara betydelsefulla och till viss del kompensera för avsaknaden av finansiellt kapital. Att ha tillgång till rätt nätverk i projekten har också visat sig vara en viktig faktor för framgång. Det börjar även diskuteras alltmer i olika sammanhang om nya alternativ för bostadsförsörjning, utöver de stora bostadsbolagen, och hur man kan underlätta för dessa alternativ. Det dyker upp nya modeller och organisationsformer för planering och genomförande för att åstadkomma nya bostäder. Byggemenskaper är en sådan organisationsform som skulle kunna göra det möjligt att få igång bostadsbyggande där kommersiella aktörer inte är intresserade. Detta gör det till en möjlig form för att bygga på landsbygden. Ett annat sätt som ett av projekten i denna uppsats använt sig av är i formen av ett lokalt utvecklingsbolag. Ytterligare andra exempel finns runt om i landet, att förstå vad det är som har möjliggjort deras byggande är viktigt för att få en fungerande bostadsförsörjning även på platser där det saknas marknadsinitiativ för att bygga bostäder till rimliga priser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)