Framgångsfaktorer vid stadieövergångentill årskurs sju : Elevers kunskapsutveckling och stödbehov i matematik

Sammanfattning: Larsen, Linda (2022). Stadieövergången till årskurs sju – elevers fortsatta kunskapsutveckling och stödbehov i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förhoppningen med studien är att rikta större uppmärksamhet mot stadieövergången till årskurs sju med anledning av den stora omställning det är för elever och i synnerhet för de i behov av stöd. Genom att synliggöra utmaningar, utvecklingsmöjligheter och framgångsfaktorer vid stadieövergången kan studien fungera som ett diskussionsunderlag inför ett förändringsarbete. Ytterligare en förhoppning är att göra skolor observanta på elevernas behov av kontinuitet i matematikundervisningen över stadier. Studien syftar till att hitta framgångsfaktorer vid en systematisk stadieövergång till årskurs sju som främjar elevens kunskapsutveckling i matematik. Den syftar också till att undersöka vilken information som förmedlas vid övergången. En övergång i form av ett stadiebyte kan förstås utifrån en sammanvävning av Vygotskijs (1999, 2001) sociokulturella perspektiv och Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori. Öquist (2018) beskriver systemteori som hierarkiska nivåer av system men det är också ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan individen och omvärlden, likt ett ekosystem. För att påverka systemet krävs ett helhetstänk vilket går i linje med speciallärarens uppdrag som innebär kartläggning och utveckling av lärmiljön. En gemensam beröringspunkt för de båda teorierna är kontextens centrala betydelse för lärandet. Vygotskij (1999) lyfter också fram språket och tänkandet som något centralt samt att ny kunskap bygger på tidigare förkunskaper.  Studien genomfördes med hjälp av en semistrukturerad kvalitativ metod inspirerad av en fenomenologisk ansats. En tematiserad intervjuguide användes som frågeunderlag. Informanterna bestod av några elever, lärare och övergångssamordnare som delade sina uppfattningar av stadieövergången. Därmed gjordes studien utifrån olika perspektiv och både likheter och skillnader i upplevelser synliggörs. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tematiserades resultatet efter de mönster som var framträdande.  Framträdande framgångsfaktorer är betydelsen av relevant överlämnad information, samarbetet med vårdnadshavare och samverkan mellan skolorna. Studiens resultat visar att mottagande skola efterfrågar mer specifik information om elevernas kunskaper i matematik, både på gruppnivå och individnivå. Det framkommer också att relationen lärare-elev och elev-elev är betydelsefull för en framgångsrik kunskapsutveckling.  Det finns olika uppfattningar inom verksamheten gällande uppföljnings- och utvärderingsarbetet då övergångssamordnarna menar att det finns ett sådant medan lärarna menar att det inte finns. Lärarna anser att samverkan mellan skolorna fungerar väl men eleverna ser inte effekterna då matematikundervisningens kontinuitet är otydlig för dem.  Studieresultatet visar på en likhet med de utmaningar som var framträdande vid stadieövergångar för 35 år sedan (Magne, 1987), såsom den otydliga röda tråden i matematikundervisningen över stadier. Speciallärarens betydande funktion vid övergångsprocessen är framträdande i studien. Spännvidden i speciallärarens uppdrag synliggörs på samtliga nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå.