Strategisk ledning - på riktigt? : Råder strategisk koherens mellan politisk och militär ledning?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad

Sammanfattning: I Sverige under kalla kriget pratade inte politisk och militär ledning så mycket om strategi. Det fördes vissa strategiska resonemang i försvarsberedningar och -beslut, och det var ett ämne som officerare läste på sina skolor på sin höjd. Fokus låg mer på operativ planering som sköttes av militärområdesbefälhavarna med sina tilldelade resurser i form av armé-, marin- och flygförband. Hela landet skulle försvaras. Man uppdaterade sin planering och det handlade mer om att tänka administrativt snarare än strategiskt. Efter kalla krigets slut började det föras lite mer varierade strategiska resonemang i försvarsbesluten, men oftast låg tyngdpunkten på att anpassa hotbilden så att man kunde göra reduceringar i Försvarsmakten vilket gjordes fram till 2005. Nu var Försvarsmakten så liten – och tillsammans med krigen i Georgien 2008 och Ukraina 2014 som blev påminnelser om att världen fortfarande innehöll existentiella hot mot staters frihet och självständighet – så insåg både politiker och militärer att man måste bli tydligare med vad som förväntades av Försvarsmakten. 2002 kom Militärstrategisk doktrin ut, vilket var Försvarsmaktens första försök att tänka strategiskt. De strategiska diskussionerna blev mer dynamiska i försvarsberedningarna under 2000-talet, tills regeringen 2017 släppte Nationell säkerhetsstrategi. För första gången i modern tid fanns nu politiska och militära strategiska inriktningsdokument samtidigt. I Clausewitz berömda citat ”kriget är en fortsättning av politiken med andra medel” menar han att det är politiken som skapar kriget och det är politiken som ska leda kriget och medlet för det är strategi. Försvarsmakten förekom regeringen med 15 år när det gäller strategiska tankar, men nu när det finns en nationell säkerhetsstrategi på plats så infinner sig frågan om de är koherenta med varandra? Leder politiken militären strategiskt? Talar man i samma eller likalydande termer? Identifierar de samma mål, medel, metod och miljö? Är Försvarsmakten en lojal utförare av politisk vilja? Denna uppsats beskriver skillnader och likheter mellan Nationell säkerhetsstrategi och Militärstrategisk doktrin för att få svar på frågan om det råder överensstämmelse dem emellan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)