Det målgörande bollinnehavet : En studie om hur målen görs i Svenska Superligan i innebandy för herrar

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vad som händer under det målgörande bollinnehavet under spel fem mot fem i herrarnas SSL i innebandy samt att se hur stor andel av målen som görs på kontring och vad som skiljer lagens agerande vid kontringsmålen jämfört med de andra målen. De målgörande bollinnehaven studeras utifrån följande frågeställningar: Var vinner laget bollen? Hur vinner laget bollen? Vad händer efter bollvinsten? Hur lång är durationen på bollinnehavet? Varifrån görs målen? Metod Data samlas in genom strukturerade observationer av de första fem omgångarna i herrarnas SSL säsongen 2017–2018, totalt 30 matcher. Matcherna kodas enligt beskrivningen under rubrik 4.1 Resultat Svaren på frågeställningarna 1–4 skiljer sig mellan de mål som gjordes genom kontring och de mål som gjordes på annat sätt. Vid kontringsmålen vanns ofta bollen genom en duell på egen planhalva och tre-fyra spelare attackerade sedan direkt. Vid de mål som inte gjordes på kontring startade det ungefär lika många bollinnehav på den offensiva planhalvan som på den defensiva. Bollen flyttades ofta till en ny yta direkt efter erövring och anfallsspelet karaktäriserades ofta av en hög rörlighet och många inbladade spelare innan avslut. Det gjordes många mål på mycket nära avstånd till målburen. Zon 5C1 var det område där flest mål gjordes.  Slutsats Under de målgörande bollinnehaven var intensiteten generellt hög, mycket hände på kort tid. Spelarna agerar samlat och bestämt i omställningarna. Spelarna fattade beslut och agerade snabbt och rörligheten på samtliga spelare var ofta hög. Det agerades nästa alltid snabbt direkt efter bollvinst, därefter blev det antingen en kontring, där spelarna gick rakt och snabbt mot motståndarens mål, eller ett anfallsspel där bollen flyttades till en ny yta för att börja bygga upp ett anfall.