Matchningen på arbetsmarknaden : Regional matchningseffektivitet med hänsyn till agglomerationer

Sammanfattning: Uppsatsen ämnar undersöka om det finns arbetsmarknadsmässiga fördelar för tätbefolkade områden genom att behandla matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Utifrån ett paneldata för Sveriges 21 län över tidsperioden 2007–2018 studeras sambandet mellan arbetslöshet och vakanser för Stockholms-, Skåne-, Blekinge- och Norrbottens län med hänsyn till agglomerationseffekter. Befolkningstäthet, medellöner och nettoflyttningar inkluderas som kontrollvariabler för att möjliggöra en analys av agglomerationseffekters inflytande på matchningseffektiviteten. Uppsatsen skiljer mellan inrikes- och utrikes födda för att undersöka om matchningseffektiviteten visar samma trend för utrikes och inrikes födda inom länen. Den ekonomiska modell som valts karaktärisera matchningseffektiviteten mellan Sveriges län är Beveridgekurvan. Med minsta kvadratmetoden, fixa effekter och robusta standardfel skattas den långsiktiga jämviktsrelationen mellan andelen arbetslösa och andelen vakanser med nettoflyttingar, befolkningstäthet, medellöner och säsongsvariation som kontrollvariabler. Regressionsresultaten indikerar högre matchningseffektivitet för svenskfödda än utlandsfödda för samtliga län. Matchningseffektiviteten för både utlandsfödda och svenskfödda är högre i de tätbefolkade länen relativt rikssnittet samtidigt som de mindre tätbefolkade länen visar lägre matchningseffektivitet.