En avsexualiserad grupp? En kvalitativ studie om ungdoms-mottagningars arbete med ungdomar med intellektuella funktions-nedsättningar

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal på ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsättningar samt hur detta arbete i så fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner från fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och två kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring ämnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet är en självklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsättning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhället finns en tendens av att gruppen avsexualiseras. Vi kunde även se att intervjupersonerna många gånger beskrev dessa ungdomar som en grupp speciellt utsatt för sexuella övergrepp, vilket fick oss att fundera över om detta skulle kunna vara en omedveten diskurs som existerar inom ungdomsmottagningens verksamhet. Samtliga intervjupersonerna upplevde att det fanns utmaningar i arbetet med unga med intellektuella funktionsnedsättningar. De menade att det fanns en utmaning gällande utformandet av klassbesök och anpassandet av information, till en nivå där samtliga elever kan känna sig delaktiga, då särskoleklasser många gånger består av elever med mycket varierande förutsättningar och egenskaper. Ytterligare beskrevs föräldrarna i negativa ordalag – att dessa hade en tendens att föra den unges talan och därför inte tog hänsyn till ungdomens integritet. En majoritet av intervjupersonerna menade även att det fanns en kunskapsbrist kring vilka egenskaper och resurser som olika diagnoser och funktionsnedsättningar kan innebära. De önskade därför kompetensutvecklande utbildningar om intellektuella funktionsnedsättningar. Intervjupersonerna efterlyste även fler resurser till att kunna samverka med andra instanser som kommer i kontakt med denna grupp ungdomar, såsom habilitering och särskola.