Relationen mellan rörelsekontroll och skador hos styrkelyftare : - en tvärsnittsstudie

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Idrottsmedicin

Sammanfattning: Bakgrund: Styrkelyftare utsätter kroppen för stora belastningar. 70 % av utövarna har skador som hämmar vid träning. Rörelsekontrollen kan påverkas vid muskuloskeletala besvär, varför denna studie undersöker eventuell relation mellan rörelsekontroll och skada hos styrkelyftare. Syfte: Undersöka relationen mellan rörelsekontroll och skador hos styrkelyftare. Metod: 22 styrkelyftare utförde sex rörelsekontrolltester enligt JEMS samt deltog i en enkät gällande skador. Poängen på testerna dikotomiserades och beräknades i ett chi-tvåtest för att undersöka samband mellan testresultaten och skadorna. Ett Mann whitney-U test användes för att undersöka eventuella skillnader mellan skadade och icke skadade. Resultat: Signifikanta resultat kunde ses där styrkelyftare med skada i underkroppen uppvisade ett försämrat resultat i ”Sittande knälyft höger” (p=0,03) och ”Sittande knälyft vänster” (p=0,04). Det fanns även en signifikant skillnad mellan skadade och icke skadade på testet ”Sittande knälyft vänster” (p=0,034). Inga signifikanta resultat kunde ses i övriga tester. Konklusion: Trots signifikanta resultat går inte att dra några konkreta slutsatser gällande relationen mellan rörelsekontroll och skador hos styrkelyftare. Det behövs vidare studier som undersöker liknande rörelsekontrolltester men med ett betyande deltagarantal för att få en bättre power och för att kunna se några signifikanta resultat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)