Att förstå eller inte förstå - det är frågan. En studie om läroboksspråkets betydelse för läsförståelsen hos elever i skolår 4.

Detta är en Magister-uppsats från Malmö högskola/Lärarutbildningen

Sammanfattning: Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilken betydelse det kan ha för läsförståelsen hos elever i skolår fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet. Metod: Tre klasser läste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. Därefter besvarade eleverna ett läsförståelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. Utifrån elevernas svar på läsförståelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig åt i läsbarhet. Vi ville även studera vilka samband, som kan utläsas mellan elevernas LUS-nivå och deras förmåga att svara på frågorna till respektive textversion. Slutligen undersökte vi vilka kopplingar som finns mellan de olika frågetyperna, de tre textversionerna och elevernas LUS-nivå. Resultat: Läsförståelsetestet visar att röstversionen generellt har högst läsbarhet av de tre textversionerna. Goda läsare (LUS 17) har dock lyckats mindre väl med läsförståelsen i denna version. Detta gäller även för kausalitetsversionen, som i övrigt visar sig ha hög läsbarhet. Originalversionen är svårast att förstå, inte minst för de svagaste läsarna (LUS13). Utifrån elevernas svar på läsförståelsefrågorna kan vi konstatera att ordval och uttryck haft stor betydelse för läsförståelsen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)