Textanalys av ungdomsserien Vilma

Sammanfattning: Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik. Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ”budskap som formar en god samhällsmedborgare”. En god samhällsmedborgare är, enligt våra tolkningar, en person med sunt förnuft och som bryr sig om sina medmänniskor. Samtidigt är vår uppfattning att huvudkaraktären Vilma eventuellt framställs för ”duktig”, vilket vi tror kan ha en negativ påverkan på sina tittare. Risken finns att de inte kan relatera till Vilma, då hon enligt våra tolkningar, porträtteras för ”perfekt” och talangfull. Det här kan få tittarna att känna sig otillräckliga och få prestationsångest. En annan tolkning som vi kommit fram till är att serien avspeglar hur samhällsstrukturen ser ur idag, i form av maktförhållanden, trender och i olika teman som serien tar upp. [1]Medierådet, 2010, s.36 [2]Huntemann & Morgan, 2001, s.310 [3]Sjöberg & Rydin, under arbete