Styrelsens beslutsförhet i ett aktiebolag - vad som krävs och konsekvenserna då lagen ej följs

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utröna vad som krävs för att en styrelse i ett svenskt aktiebolag skall vara beslutsför. I uppsatsen har jag valt att utgå från rättskälleläran och behandla rättskällorna i den ordning som metoden förespråkar, det vill säga först och främst lag, därefter lagförarbeten och lagkommentarer, sedan rättspraxis och slutligen doktrin. Det material som jag har använt mig av har framförallt bestått utav lagkommentarer och förarbeten till aktiebolagslagen. De slutsatser som jag har kommit fram till är först och främst att styrelsens beslutsförhet bör prövas från fall till fall. Detta då lagen i sig är relativt otydlig kring vad som faktiskt krävs för att styrelsen skall vara beslutsför. Lagstiftaren har bland annat använt sig av begreppet ”så vitt som möjligt” vilket möjliggör en bredare tolkning av lydelsen i 8 kap. 21 § 2 st. ABL. I och med denna möjlighet att tolka lagen skapas ett visst spelrum för vad som exempelvis kan anses vara tillfredställande material eller vad som anses med begreppet att få tillfälle att delta i ett ärendets behandling. Eftersom det även finns en hel del undantag för då styrelsen trots sin brist på beslutsförhet får fatta beslut, blir det svårt att förklara styrelsebeslut som ogiltiga om man ej kan påvisa att beslutet hade blivit annorlunda om de formella reglerna hade följts till punkt och pricka. Det finns troligtvis en mening med att lagen inte är så precis som den skulle kunna vara då detta i sin tur hade medfört svårigheter för aktiebolag att arbeta effektivt.